Under de senaste decennierna har Sverige haft en ökande vildsvinspopulation. Fler vildsvin kommer nära gårdar där grisproduktion pågår, med en förhöjd risk för smitta mellan populationerna. Gårdarna behöver ta hänsyn till möjliga kontakter och sjukdomar som kan förekomma hos både tama och vilda djur.

Bakom avhandlingen står veterinären Linda Ernholm, hon är även epidemiolog och forskarstuderande på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hon disputerar med den här avhandlingen som förmedlar insikter om nya risker för Sveriges tamgrisar. Det handlar om att undersöka den möjliga kontaktytan mellan vildsvin och tamgris, samt om möjligheterna för introduktion av smitta till vildsvinspopulationen. Sedan en tid har en befäst smitta av en grisanpassad salmonellatyp, Salmonella Choleraesuis, där vildsvinen utgör en lokal risk för smittspridning förekommit i delar av landet.

– Den stora skillnaden mot förr är att vildsvinen är så många fler. Därmed finns de närmare de gårdar där tamgris föds upp. Att det förekommer nya allvarliga sjukdomar hos vildsvin är en ny situation för Sverige. I kamerastudier kunde jag se att vildsvinen bara undantagsvis närmar sig tamgrisar. Men i och med att de ändå närmar sig uppstår en smittrisk från ett nytt håll som kanske inte prioriterats i de biosäkerhetsåtgärder gårdarna har idag, säger Linda Ernholm, epidemiolog på SVA.

ASF och salmonella ändrar förutsättningar

Risken för introduktion av afrikansk svinpest (ASF) till vildsvinspopulationen, och förekomst av den nya salmonellatypen, gör det högaktuellt att förstå eventuella kontaktytor mellan populationerna.

Salmonella Choleraesuis påträffades i rutinövervakningen 2020, 40 år efter senaste fyndet. Med anledning av fyndet hos gris initierades en nationell övervakning av salmonella i vildsvin. Innan detta kartlades i vilken utsträckning vildsvin uppehåller sig nära gårdar med tamgris. Nästan all grisuppfödning i kommersiellt syfte i Sverige sker inomhus, utan tillgång till utevistelse. 80 procent av de som svarade på enkäten hade observerat vildsvin, eller tecken på vildsvinsaktivitet, i närheten av sina gårdar vid åtminstone något tillfälle under de senaste tolv månaderna.

– Det är viktigt att komma ihåg att sjukdomsöverföring mellan vilda och tama djur kan gå åt båda håll. Vildsvinens närhet till grisgårdar är en risk för sjukdomsspridning varför övervakning och biosäkerhetsåtgärder behövs. Med bättre förståelse av lokala förhållanden kan spridningen av infektioner hindras, säger Linda Ernholm.

Läs sammanfattningen klicka här:

Disputation på Ultuna

Disputationen äger rum den 20 september 2024, kl 13.15 i Sal L, Undervisningshuset, SLU Ultuna i Uppsala. Ingen anmälan.

Ordförande är professor Ivar Vågsholm, SLU och fakultetsopponent är professor Christian Gortazár, University of Castilla la Mancha, Spanien. Huvudhandledare är Susanna Sternberg-Lewerin, SLU och handledare är Karl Ståhl, Aleksija Neimanis och Stefan Widgren på SVA.

Källa: SVA