Officiella veterinärer på Livsmedelsverket spelar en helt avgörande roll för livsmedelssäkerheten på svenska slakterier. Förra året otjänligförklarade de helt eller delvis totalt 12 310 slaktkroppar.

 – Officiella veterinärer är särskilt utbildade för att identifiera olika sjukdomstecken och gör en viktig insats för det svenska samhället, säger Christian Berking som är veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Totalt otjänligförklarades 4 218 slaktkroppar. Lokalt otjänligförklarades 2 119 slaktkroppar av bland annat nötkreatur, gris och får förra året. Samtidigt otjänligförklarades även 5 973 slaktkroppar av tamfågel.

Officiella veterinärer arbetar tätt med officiella assistenter som ingår i slakteriernas personalstyrka. Ofta är det, enligt Christian Berking, den officiella assistenten som vid besiktning efter slakt vid en position på ett slaktband först upptäcker något på en slaktkropp.

– Då gäller det att bedöma om slaktkroppen är tjänlig som livsmedel, säger han.

När det handlar om totalt otjänligförklarande av en slaktkropp kan det vara frågan om en sjukdom som är spridd i slaktkroppen – som infektion eller en tumör. I princip alla fall som totalt otjänligförklaras har en bakomliggande orsak som inte har uppkommit på slakteriet, uppger Christian Berking.

Vad kan det vara för typ av infektioner?

– Ett exempel är bölder som är spridda i en slaktkropp av svin. På nötkreatur kan du se en infektion i hjärtklaffarna som spridit sig, säger han.

I dagarna förklarade en officiell veterinär på slakteriet HKScan Swedens anläggning i Kristianstad en slaktkropp av slaktsvin som totalt otjänlig.

”Vid besiktningen konstaterades tecken på allmän infektion (blodförgiftning) till följd av spridning av mikroorganismer (till exempel bakterier, virus och svamp) eller deras gifter via blodet”, skriver den officiella veterinären i sitt beslut.

Den officiella veterinären kan även besluta om lokalt otjänligförklarande av en slaktkropp. Det kan innebära att man vid en ledinflammation eller traumatisk skada tar bort bara den delen av slaktkroppen.

– Det är en skada eller patologisk förändring som uppstått på gården eller undantagsvis en skada som uppstått på slakteriet, säger Christian Berking.

Så här skriver en officiell veterinär på slakteriet Ello i Lammhult i ett aktuellt beslut om en slaktkropp av nötkreatur som bedömdes lokalt otjänlig:

”Vid besiktningen konstaterades förekomst av äldre, traumatiska skador som krävde rensning av slaktkroppen.”

Det är också vanligt att organ otjänligförklaras och tas bort – men det syns inte i Livsmedelsverkets siffror.

– Det tas helt enkelt inte upp i statistiken och det finns inte heller något lagkrav på det. Det kan handla om en lever på slaktbandet som kasseras.

Livsmedelsverkets siffror på otjänligförklaranden kan ses i sammanhanget av att det slaktas cirka 120 miljoner djur på slakterier i Sverige varje år.

Siffrorna tycks visa att läget är bra i Sverige?

– Min upplevelse är att svenska djur till slakt är förhållandevis friska.

Varför är de officiella veterinärernas arbete så viktigt?

– Det är viktigt för folkhälsan att maten är säker att äta, att det finns en hel del djurskyddsproblematik som vi kan upptäcka och att vi är fria från vissa sjukdomar, säger Christian Berking.

Text: Håkan Frisell