Fästingbett är det vanligaste sättet att bli smittad med TBE-virus, men det finns också risk att smittas via opastöriserad mjölk och mjölkprodukter. Det visar en studie som gjorts i samarbete mellan SVA och Örebro universitet.

Genom att undersöka TBE-virusantikroppar i tankmjölksprover från mjölkbesättningar i Sverige har forskare vid SVA och Örebro universitet kunnat identifiera ett riskområde för TBE, som är en av de allvarligaste fästingburna sjukdomarna hos människor i Europa.

Sjukdomen orsakas av TBE-virus, som främst överförs via fästingbett, men även via konsumtion av opastöriserad mjölk eller opastöriserade mjölkprodukter såsom ost och yoghurt. Nötkreatur, får och getter kan bli infekterade utan att uppvisa symtom, men utsöndra viruset i mjölken. I Sverige finns inga kända fall av livsmedelssmitta, men sjukdomsutbrott och smittspridning förekommer i andra delar av Europa där opastöriserade mjölkprodukter konsumeras i större utsträckning. För att förhindra smittspridning kan mjölken pastöriseras.

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga riskområden för TBE i Sverige genom att undersöka TBE-virusantikroppar i tankmjölksprover från 102 mjölkbesättningar. De deltagande producenterna svarade på frågor om gårdens mjölkproduktion, pastörisering, fästingprofylax, fästingburna sjukdomar och TBE-vaccination. Mjölkproverna analyserades med en ELISA-metod.

TBE-virusantikroppar påvisades på 20 gårdar. På dessa gårdar togs nya tankmjölksprover samt individuella mjölk- och råmjölksprover. Resultaten gav viktig information om ett riskområde kring insjön Skagern, belägen mellan Närke, Värmland och Västergötland.

Resultat från enkäten visar att konsumtion av opastöriserad mjölk, otillräcklig fästingprofylax på djur och bristande TBE-vaccination hos människor är riskfaktorer för livsmedelsburen TBE. Analys av mjölk för TBE-virusantikroppar kan vara en användbar metod för övervakning av riskområden för TBE.

Källa: SVA