Ali Mirazimi är ovanlig med sin expertkunskap om smittsamma sjukdomar hos både djur och människor. Under coronapandemin var hans kombinerade kunskap mycket eftertraktad. Kunskapen kommer av att Ali Mirazimi i över 20 år intresserat sig för Krim-Kongoviruset (Crimean-Congo Hemorrhagic Fever, CCHF) som bärs av fästingar och kan ge blödarfeber hos människor, även via fästingbitna djur.
Inför att projektet CCHF Vaccine skulle starta 2017, hade Ali Mirazimi och forskaren Lijo John på SVA följt vetenskapliga artiklar av Drew Weissman, och insåg att Drew Weissmans kunskaper om mRNA i högsta grad var användbara för att utveckla vaccin mot Krim-Kongovirus, CCHF.
– Teknologin med mRNA kan ge vacciner mot sjukdomar som det tidigare varit svårt att få fram vaccin till, som till exempel Krim-Kongovirus. Eller covid-19, som nu gett Drew Weissman och Katalin Karikó nobelpris. Vi såg tidigt att han hade lyckats med ett mRNA som inte ger bieffekten inflammation och kontaktade Drew Weissman för att se om vi kunde jobba tillsammans. Det kunde vi och Drews bidrag har varit avgörande för projektets resultat, säger Ali Mirazimi.
Efter omfattande korrespondens och flera möten med Drew Weissman kunde ett samarbete säkras för utvecklingen av mRNA-vaccin inom CCHF Vaccine. Processerna för mRNA-syntes och inkapsling ägde rum vid The Weissman Lab i Pennsylvania. På SVA valideras proteinuttrycksnivåer av nukleosidmodifierade mRNA-kodade CCHF-virusproteiner. Utifrån resultaten på djurförsök publicerades 2022 en vetenskaplig artikel i Journal of Virology med bland annat Ali Mirazimi, Drew Weissman och Lijo John som författare.
– Det är lite overkligt att ha skrivit en vetenskaplig artikel tillsammans med en nobelpristagare. Som forskare följer jag publikationer av ny forskning och ser när avgörande steg tas. Jag har följt Drew genom åren eftersom det var ett område som jag såg möjligheter inom. Drew hade verkligen skarpa analyser, han är sannerligen en värdig pristagare. Sen är det ju roligt att vi har säkrat finansieringen av ett fortsättningsprojekt så jag kan fortsätta utbyta kunskap med en nobelpristagare, säger Lijo John, forskare på SVA.
Krim-Kongovirus (CCHF) är en dödlig sjukdom för människor som orsakas av ett fästingburet virus. Människor kan smittas via kroppsvätskor eller blod från infekterade människor eller djur. Man har även rapporterat att sjukdomen kan överföras från djur, framför allt boskap, direkt till människan via blodsmitta under slakt. Det finns också studier som beskriver utbrott på sjukhus, där patienter med sjukdomen har smittat vårdpersonal och andra patienter.
CCHF ingår i gruppen virala blödarfebervirus tillsammans med exempelvis ebola. Sjukdomen beskrevs för första gången på 1940-talet i Krim-halvön. I dag finns viruset spritt i Ryssland, stora delar av Afrika, Mellanöstern, Ostasien, syd – sydväst och i sydöstra Europa. Viruset sprids till nya områden via fästingar på flyttfåglar eller infekterade djur. Djuren är bara bärare av viruset och kan inte drabbas av sjukdomen. |