Vilken roll har en veterinär när det gäller att avliva djur som skadats i en ladugårdsbrand? Oklara rutiner på räddningstjänsten har ställt den frågan på sin spets i samband med en händelse på Öland.

Det hela handlar om en fullt utvecklad brand i en ladugård med 100 djur i Kalmar län, som inträffade tidigare i år.

– Veterinären fick inte information vare sig om att det gällde en brand, eller att det fanns stora vuxna nötkreatur. Så hon fick inte rätt förutsättningar på vägen till ladugården, säger räddningsledare Fredrik Danielsson på Räddningstjänsten Sydost.

När räddningstjänsten kom till platsen möttes den av fem instängda tjurar som var vid liv men svårt brännskadade. 36 andra djur var skadade av brand och rök.

Ägaren till gården hade inte lyckats öppna en grind för att släppa ut alla djur. Inne i ladugården stod en minilastare. Där fanns även diesel i en plåttank som utgjorde en explosionsrisk.

”Ser från långt håll att det hoppar omkring djur i byggnaden. Första tanken är att få ut dem, men vid närmare avstånd ser jag att djuren är rejält brännskadade och det är stor rasrisk”, skriver räddningstjänsten i ett dokument.

”Det smäller ordentligt från ladugården ett par gånger.”

Räddningstjänsten tillkallade veterinär via polisen.

”När vi fick ut en veterinär kände denne sig väldigt osäker på om den kunde avliva djuren utan ägarens medgivande. I kombination med att det var svårt att få ut en veterinär vilket gjorde att detta tog ganska lång tid, blev följden att endast ett djur hann avlivas, övriga dog av sina skador”, skriver räddningstjänsten till MSB i samband med att man ville ha vägledning om vad som gäller.

”Vid insatsen vi hade var ägarens inställning oklar, han var svår att få kontakt med … .”

Enligt MSB, som utrett saken, finns det ingen rättslig koppling mellan räddningsledaren och veterinärverksamheten. Alltså, en räddningsledare kan inte begära att en veterinär ska bistå räddningsledaren med avlivning på räddningsledarens beslut, menar man.

I djurskyddslagen finns enligt MSB emellertid en särskild reglering av nödavlivning som får göras av veterinär eller polis. Även annan kan få utföra avlivning om det brådskar.

”Dock kan annan person (till exempel räddningsledare) inte göra nödavlivning mot djurägarens vilja. Då krävs först omhändertagande via länsstyrelsen”, skriver MSB.

På Distriktsveterinärerna är man tydlig med vad veterinärens roll var.

– När hon väl kom till platsen då kunde hon inte komma i nära djuren på grund av explosionsrisken. Hennes rekommendation var att skyddsjägare måste skjuta korna helt enkelt, säger Robert ter Horst.

– Veterinären är i detta beslut rådgivande. Det är alltid räddningsledaren som är på plats som vi blir underställda till.

Enligt uppgift sköt efter ett tag en skyddsjägare på avstånd en av tjurarna som fortfarande levde. Den andra sprang enligt uppgift iväg. Vad som sedan hände med den finns det inga uppgifter om. De tre övriga tjurarna var vid det laget döda.

Efter händelsen kom räddningstjänsten fram till att även de kan fatta beslut om att avliva djur och att man inte behöver invänta ett beslut från en veterinär. Veterinären ska vara rådgivande, menar Fredrik Danielsson.

– Vår slutsats är att om vi bedömer att djuren behöver avlivas, fattar vi det beslutet med lagen om skydd mot olyckor i samråd med veterinär och djurägare.

Men om djurägaren är för chockad eller säger nej, kan ni inte besluta om att avliva då?

– Då kan det bli ett jobbigt läge. Under vissa förutsättningar skulle jag kunna tänka mig att låta göra det, ja.

Räddningstjänsten har även förbättrat sina rutiner.

– Vi har förtydligat våra rutiner så att det inte ska uppstå onödig tidsåtgång nästa gång en sådan här händelse inträffar, säger Fredrik Danielsson.

– Alla vi som var på plats for illa av att de här djuren for illa.

Text Håkan Frisell. Bilden är en genrebild