Flera regeringsbeslut har under­minerat möjligheterna för framtida forskare och experter att bygga ny kunskap som är ovärderlig vid framtida vid pandemier, utbrott av allvarlig djursjukdom eller samhällskris. Det skriver bland andra statsveterinär Erika Chenais och professor Susanna Stenberg Lewerin i en debattartikel i DN.

Sverige besitter unik kompetens för att hantera utbrottet av afrikansk svinpest. Men inför framtidens sjukdomar kan vi experter stå svarslösa, heter det i debattartikeln.

Forskning i fattiga länder och sam­arbete över gränserna är centralt för att vi i Sverige ska kunna möta fram­tidens globala utmaningar, inklusive att hantera nya eller ”gamla” sjuk­domar som drabbar både människor och djur.

Regeringens biståndspolitik har under­minerat möjligheterna för framtida forskare och experter att bygga denna typ av kunskap, samt vår egen möjlighet att upprätthålla och utveckla den kunskap som redan finns. Det är inte längre möjligt för svenska ­studenter att göra så kallade ”minor field studies” och nyutbildade unga kan inte längre söka utbildningstjänster inom FN-organen som ”junior professional officer”, båda dessa med finansiering av Sida, skriver de i debattartikeln.

Afrikansk svinpest är bara ett exempel på hur forskarutbildning och forskning med finansiering från bistånds­budgeten byggt kompetens inte bara i låginkomstländer utan ­också i Sverige. Kunskapen behövs för att hantera framtida samhälls­utmaningar såsom den vi nu står inför, skriver Erika Chenais, statsveterinär och docent i veterinärmedicin, infektions­epidemiologi, SVA, Klara Fischer, docent i landsbygds­utveckling, lektor i miljökommunikation, SLU samt Susanna Stenberg Lewerin, veterinär och professor i epizootologi, SLU i Dagens Nyheter.

Källa: Dagens Nyheter Bild: SVA