Nyutexaminerade veterinärer har inte tillräcklig praktisk kompetens på lantbruksdjur. Nu vill organisationen LRF Ungdomen att SLU agerar.

– Det behövs en kvalitetssäkring på veterinärer när det gäller lantbruksdjur, säger Elisabeth Hidén, riksordförande i LRF Ungdomen, tillika agronom, ekonom och nybliven mjölkbonde i Hjo med 180 mjölkande kor.

– När man som lantbrukare får ut en veterinär så känner man sig inte i dag helt trygg alltid med vad den veterinären har för kunskap, fortsätter hon.

LRF Ungdomen har i ett brev i dagarna skrivit till SLU om att man vill att veterinärutbildningen innehåller mer praktik. Organisationen anser också att det ska räknas som meriterande om en sökande till utbildningen har gått naturbruksgymnasiet eller har praktisk erfarenhet av lantbruksdjur.

– Många som söker in på veterinärutbildningen vill jobba med hundar och katter. Det är klart att vi måste ha hund- och kattveterinärer också, men i dag finns en väldig brist på lantbrukssidan. Vem ska kunna säkerställa att djuromsorgen och lagarna efterföljs om man som lantbrukare inte ens kan få den hjälp som man kan förvänta sig när kallar på en veterinär?

Vad kan hända om inte lantbrukarna får tillgång till tillräckligt kompetenta veterinärer?

– Djuren kan lida i onödan, man kan få en felaktig bedömning som medför en kostnad för lantbrukaren och i värsta fall kan det sluta med att man måste avliva sitt djur.

Har myndigheterna tagit detta på allvar?

– Vi upplever inte att man gjort tillräckligt mycket på SLU, eftersom det ser ut som det gör. Någonstans brister det.

– Ju större brist på stordjursveterinärer, desto sämre blir arbetsförhållandena. Det blir också svårare att behålla veterinärer på stordjur och att rekrytera nya. Så det blir en väldigt negativ spiral.

Vad bör SLU göra?

– Vi är 15 000 medlemmar i LRF Ungdomen i hela landet. Jag tycker man ska ta åt sig det här, jobba med frågan och bjuda in oss till samtal.

SLU meddelar att man där börjat handlägga brevet från LRF Ungdomen.

Konkurrensen om nötpraktiserande veterinärer i Sverige är för närvarande knivskarp.

Ett tecken på detta är att läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim Animal Health Nordics i Köpenhamn ville erbjuda nötpraktiserande veterinärer utbildnings-, fortbildnings- och informationssatsningar nyligen. Bolaget vände sig då till Distriktsveterinärerna med en begäran om kontaktuppgifter till lämpliga veterinärer för att kunna bjuda in dem.

Distriktsveterinärerna svarade blankt nej till det.

”Bristen på veterinärer är stor och det är hård konkurrens om nötpraktiserande veterinärer. Om uppgifterna lämnas ut kan det skapa stora negativa konsekvenser för Distriktsveterinärerna och någon som driver en likartad rörelse skulle kunna gynnas på Distriktsveterinärernas bekostnad … ”, skriver Distriktsveterinärerna i sitt beslut.

Boehringer Ingelheim Animal Health Nordics nöjde sig emellertid inte med det utan har denna månad vänt sig till Kammarrätten i Jönköping med en överklagan.

”Vår önskan härmed är att stärka de enskilda veterinärer som så önskar i deras värv, för att därigenom säkra att den veterinära kompetensen på bästa sätt gagnar den svenska animalieproduktion som även vi lever och är beroende av”, skriver man bland annat i överklagan.

”Vår ambition är således den motsatta till det som antyds, att undergräva möjligheterna för Distriktsveterinärernas yrkesutövande. Vi önskar fördjupa och bredda den veterinära kompetensen. Om något, borde detta snarast bidra till att stärka Distriktsveterinärernas förmåga till konkurrens på en krympande marknad.”

Text: Håkan Frisell

Bilden förställer Elisabeth Hidén, riksordförande i LRF Ungdomen samt agronom, ekonom och nybliven mjölkbonde. Foto: Per Hidén.