Jordbruksverket bildar en samverkansgrupp för djurens hälso- och sjukvård vid kris eller höjd beredskap. Det handlar bland annat om att säkerställa tillgången till personal och läkemedel – och att förbereda för att djurens hälso- och sjukvård ska kunna stödja humansjukvården.

– Det finns många myndigheter som har delansvar inom djurens hälso- och sjukvård. Tanken är att samverkansgruppen ska samla berörda myndigheter så att vi kan informera varandra och verka åt samma håll, säger Folke Cerenius som är veterinär och beredskapshandläggare på beredskapsenheten på Jordbruksverket.

Jordbruksverket har inbjudit Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, SVA, SLU, länsstyrelsen och Försvarsmakten att ingå i samverkansgruppen.

Varför är det viktigt med en samverkansgrupp nu?

– Det är en beredskap vi bygger upp. Vi har inte samverkat i de här frågorna på det här konkreta sättet tidigare. Nu försöker vi sätta fokus mer exakt på det som behöver förberedas och göras, säger Folke Cerenius.

– Ukraina har på många sätt aktualiserat beredskapsfrågan, men vi planerade för den här mötesformen redan innan Ukraina, fortsätter han.

Enligt Folke Cerenius handlar det i första hand om att planera för att kunna garantera djurens hälso- och sjukvård för viss prioriterad djurhållning i ett svårt läge, som en situation med höjd beredskap eller krig. Men det kan alltså även handla om att stödja humansjukvården.

– Vi sitter i samma båt genom att vi använder samma material och delvis samma läkemedel. Och vi har personal och lokaler som till viss del är interoperabla och kanske kan gå från djursjukvård till humansjukvård om så skulle behövas, säger han.

– Om andra länder låser sina gränser, måste vi i Sverige stå på egna ben i större utsträckning än nu.

Börje Nilsson är överstelöjtnant i Försvarsmakten och försvarsöverveterinär. Han är med i samverkansgruppen och ser också möjligheter för veterinärer att arbeta med humansjukvården i händelse av krig.

– Det är en möjlighet och det finns även en del planer. Jag har varit hundkirurg och det är inte en så stor skillnad att sy igen ett sår på en människa. Ibland kan det vara bättre att sätta en van veterinär som kirurg än en läkare som bara jobbar administrativt. Även om det kan låta konstigt måste vi se över alla eventualiteter.

Börje Nilsson poängterar också att det förebyggande veterinära arbetet med livsmedelssäkerheten och vattensäkerheten är viktigt.

– Det jag tycker är viktigt nu är att man på rätt sätt informerar allmänheten om att livsmedelshanteringen i riket är väldigt bra, säger han.

Text: Håkan Frisell

Bilden föreställer försvarsöverveterinär Börje Nilsson

Fakta:

Det här är de övergripande målen för samverkansgruppen:

”Målet för samverkansgruppen är att vid utgången av 2024 ha kommit fram till och vidtagit lämpliga åtgärder för att, vid kris och höjd beredskap,

säkerställa tillgången till djurhälsopersonal med rätt utbildning för djurens hälso- och sjukvård.

säkerställa tillgången till läkemedel i landet för djurens hälso- och sjukvård, gemensamt med humansjukvården där så är lämpligt.

säkerställa tillgången till hygienmateriel, förbrukningsmateriel, medicin-tekniska produkter och diagnostik för djurens hälso- och sjukvård, gemen-samt med humansjukvården där så är lämpligt,

säkerställa att det vid behov av omfördelning av resurser mellan sektorerna finns mandat och en dokumenterad strategi för sådan prioritering och resursfördelning.”

Källa: Jordbruksverket