Stängda vårdplatser, mer nattarbete och färre operationer
Bristen på djursjukskötare engagerar hela branschen. Många verksamhetschefer och chefsveterinärer är näst intill förtvivlade – andra uppger att de klarar situationen ganska bra. Men om ett år löper övergångsreglerna ut och då kan situationen bli ännu värre.
VeterinärMagazinet har talat med företrädare för ett tjugotal djursjukhus och veterinärkliniker för att höra vad bristen på djursjukskötare har betytt för deras verksamhet.
Många är mycket oroade av situationen, både nu och i framtiden. En av dem är Karin Ronander, verksamhetschef på Albano och ordförande i Svensk Djursjukvård:
– Läget är jättebesvärligt. Även om alla hos oss som har kunnat ta sin legitimation också har gjort det, saknar vi sköterskor. Det är otroligt svårt att hitta folk. Och arbetsmiljön för dem vi har är ett jättebekymmer.
Sköterskebristen får många konsekvenser. Flera kliniker och djursjukhus medger exempelvis att de tvingas dra ner på viss verksamhet.
– Vi har inte alla vårdplatser öppna, och vissa dagar tvingas vi dra ner på operationer. Men vi avvisar inga patienter, absolut inte. Inom Stockholmsområdet hjälps vi åt att hitta platser, säger Karin Ronander på Albano.
På Strömsholm ställer vakanserna till med stora problem.
– Vi saknar nu 14 djursjukskötare med legitimation. De mest kompetenta och specialiserade måste därför bemanna akutpassen på nätter och helger, säger Maria Källberg, sjukhuschef på Specialistdjursjukhuset Strömsholm.
På Jordbruksverket är man medveten om de problem som har uppstått inom djursjukvårdsbranschen, och man har också beslutat om en del undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Ett exempel är att olegitimerad personal fram till 2019 har rätt att ge intravenösa injektioner.
På SLU menar man att regeringen måste skjuta till mer pengar.
– Vi skulle kunna utbilda fler djursjukskötare, cirka 60 per år, säger Karin Östensson, dekanus på VH-fakulteten, Ultuna. Men det förutsätter att vi får resurser som täcker den kostnaden. Jag befarar att om det beslutas om utökat antal platser, skjuts det ändå inte till tillräcklig finansiering, och då går det ut över kvaliteten i utbildningen.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger till VeterinärMagazinet att han är medveten om den besvärliga situationen.
– Jag och mina medarbetare följer utvecklingen noggrant. Nu har SLU fått i uppdrag att redovisa hur de hanterar Jordbruksverkets analys av situationen gällande legitimerade djursjukskötare. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 maj i år.
Foto: Stefan Tell