Bättre betalt och bättre balans mellan arbete och fritid. Det står högst på listan när brittiska veterinärer listar önskade förbättringar i yrket. Det framgår av en omfattande enkät beställd av brittiska Royal College of Veterinary Surgeons.

Resultaten har uppmärksammats bland annat av hästtidskriften Horse and Hound.

Det bästa med veterinäryrket var enligt svaren:

• Jobba med djur (68 procent)
• Tillfredsställelse med jobbet
• Stimulans/utmaningar

Samtidigt ses krav och förväntningar från djurägare, och den felaktiga information de kan hitta på nätet, som ett tilltagande problem.

Svensk djurvård rapporterade i juli att minst 365 nya veterinärer behöver rekryteras de kommande 12 månaderna, 94 av dessa med specialkompetens. Samtidigt behövs 134 legitimerade djursjukskötare och 121 djurvårdare. Storbritannien lider också av veterinärbrist, med en betydande andel anställda från EU-länder. Rekrytering är en fråga som listas som en utmaning i den brittiska enkäten, där en del svarande anser att många nyutexaminerade veterinärer och djursjukvårdare har orealistiska förväntningar på arbetslivet och därför behöver extra stöd från äldre kolleger.

Angående bättre balans arbete-fritid anser de brittiska veterinärerna att arbetsgivare måste se mer till flextid, jourer och total arbetsbelastning. Annars riskeras de anställdas hälsan, inte minst den mentala, enligt enkätsvaren. De löneförmåner som uppskattas mest är vidareutbildning på betald arbetstid (vidareutbildning är obligatoriskt i Storbritannien för att man ska få behålla sin legitimation), bidrag till kursavgifter samt ansvarsförsäkringar.

Storbritannien har liksom Sverige en utveckling där kliniker köps av stora kedjor, och 35,5 procent av de brittiska veterinärerna arbetar nu i en koncernägd klinik, mot 41,1 procent i privatägda kliniker. Cirka 10 procent är anställda på kliniker med olika former av samarbetsavtal. En punkt i enkätsvaren är oro över följderna av bolagiseringen och vad det kommer att innebära för vården, yngre kollegers utveckling och små klinikers konkurrenskraft.

–Det är en massiv förändring och ingen vet vad de långsiktiga följderna blir, säger David Stack från hästuniversitetskliniken i Liverpool till Horse and Hound.

Som i Sverige blir veterinäryrket alltmer kvinnodominerat. Medelåldern för manliga brittiska veterinärer är 51,5 år och för kvinnor 40 år. Av dem som utexaminerats de senaste tio åren är den absoluta merparten kvinnor.

Enkäten pekar på att det genomsnittliga välmåendet bland brittiska veterinärer försämrats det senaste decenniet. Genomsnittspoängen var 47,7, mot 49 poäng 2010 (rapporten diskuterar inte om det finns statistisk signifikans). Veterinärer som har medicinska diagnoser, inklusive mentala problem, har väsentligt lägre välmående, kvinnor något lägre än män. De i åldersgruppen 60 plus är mer positiva. De med hemmavarande barn har bättre välmåendepoäng än dem utan barn, medan de med ansvar för en äldre släkting i sitt hem (vanligare i Storbritannien) har lägre. De som arbetar med smådjur hade lägst genomsnittligt välmående, och de på specialistmottagningar högst. Veterinärer som varit oroliga för sin personliga säkerhet i samband med akutfall de senaste 12 månaderna har i genomsnitt lägre välmåendepoäng än dem som inte råkat ut för det. De som sällan eller aldrig har minst elva timmars dygnsvila hade lägre snitt än veterinärer som alltid eller vanligen får det. Samma sak gäller dem som inte får eller får minst två dagars sammanhängande ledighet per 14 dagar.

Text Cecilia Lönnell