Regeringen uppdaterar sin strategi mot antibiotikaresistens. Strategin bibehåller den övergripande målsättningen att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur, och kommer att gälla till och med 2023. Det framgår av ett pressmeddelande från socialminister Lena Hallengren (bilden).

– Regeringen prioriterar antibiotikaresistensfrågan högt. Förmågan att kunna förebygga och behandla infektionssjukdomar är absolut central för hälso- och sjukvården, och även om vi i Sverige står starka internationellt sett riskerar även vi att inom de närmaste åren nå kritiska nivåer av antibiotikaresistens, säger Lena Hallengren.

Strategin mot antibiotikaresistens ska ligga till grund för arbetet att bromsa uppkomst och spridning av antibiotikaresistens, samt att förebygga och hantera dess konsekvenser. Det svenska arbetet mot antibiotikaresistens nationellt, inom EU och internationellt ska vara långsiktigt och hållbart samt utgå från effektiva insatser inom alla relevanta områden, heter det i pressmeddelandet.

Uppdateringen är gjord i linje med hur förutsättningarna för arbetet mot antibiotikaresistens har förändrats under de senaste åren i Sverige, inom EU samt globalt. Den tar fasta på utvecklingen som skett på flera områden, särskilt i och med det ökade engagemanget inom FN-systemet.

– Sverige ska fortsatt visa ledarskap i det internationella arbetet, i linje med vår politik för global utveckling inom ramen för Agenda 2030 och arbetet inom EU, säger socialminister Lena Hallengren.

– Den svenska djurproduktionen kännetecknas av ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd. Vi har stark samverkan mellan staten, näringen och forskningen och har bland annat visat att det går att minska användningen av antibiotika rejält i djurhållningen med bibehållen produktion. Det gör oss till en viktig förebild i omvärlden, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, en sakpolitisk överenskommelse som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Källa: Socialdepartementet. Foto Kristian Pohl