Svenska veterinärer stressar mindre, jobbar mindre och tjänar bättre än många andra i Europa. Men bäst arbetsvillkor verkar det vara för danskarna. Det framgår av årets rapport från FVE.

Av rapporten framgår också att veterinärer i Europa efterlyser bättre stöd för nyexaminerade kolleger, mer kunskap om hur man använder it-baserade verktyg, fler kvinnliga chefer och mer kunskap om hur man driver företag.

2018 års rapport som sammanställts av den europeiska veterinärorganisationen FVE (Federation of Veterinarians in Europe) bygger på enkätsvar från 14 500 veterinärer i 30 europeiska länder. Den förra liknande undersökningen gjordes 2015.

Demografin: De flesta är unga och kvinnor

I FVE ingår totalt 39 europeiska länder och antalet veterinärer uppgår till 309 144. De flesta är under 45 år, och 58 procent är kvinnor. Andelen kvinnor är ännu mycket högre bland de unga, alltså under 40 år. I Sverige är den totala andelen kvinnor hela 73 procent.

I Europa arbetar 81 procent heltid. 58 procent är klinikveterinärer och arbetar med smådjur.

Klinikerna: Trenden går mot större enheter

Fortfarande är små kliniker med högst fem anställa vanligast i Europa. Men liksom i Sverige går trenden mot kedjebildning och större kliniker. Jämfört med 2015 var något färre veterinärer egenföretagare 2018 och alltså något fler anställda. 2030 väntas veterinärer som jobbar helt ensamma utgöra en minoritet. När det gäller kvinnliga klinikägare är Finland, Lettland och Sverige topp-tre med respektive 88, 81 och 76 procent.

Jobbet: Här är de som tjänar bäst och sämst

Bäst betalt får de veterinärer som arbetar som konsulter och livsmedelshygien. Sämst betalt har anställda i privatägda kliniker. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat markant mellan 2015 och 2018: Förra året tjänade kvinnliga veterinärer 12 procent mindre än manliga. Siffran för 2015 var 28 procent. I snitt lägger europeiska veterinärer 40 timmar om året på fortbildning. Veterinäryrket är rörligt: 7 procent har jobbat i ett annat land än sitt eget under de senaste tre åren. Andelen som tror att lönen kommer att stiga nästa år var högre 2018 än 2015.

Högst lön har veterinärer i Schweiz (82 000 euro per år) följt av Nederländerna (72 000 euro) och Danmark (69 000 euro). Sverige ligger på en tiondeplats med 57 000 euro per år i snitt. Snittet för Europa ligger på 40 000 euro.

När det gäller ökade intäkter till privata kliniker ligger Sverige relativt långt ner på listan, på plats 23 av 30. 41 procent av de svenska ägarna uppgav att de ökat sina intäkter under de senaste tolv månaderna, att jämföra med Storbritanniens 62 procent som toppar ligan. Däremot ligger Sverige på 8:e plats när det gäller bedömningen av inkomstutvecklingen kommande 12 månader.

Antalet faktiskt arbetade timmar ligger på 44,1 i snitt för Europa. Mest jobbar veterinärer i Norra Makedonien (46,5 timmar) och minst i Danmark (38,7). Sverige ligger femma från botten med 41,2.

Välbefinnandet: Stressen är hög

På en skala från 1 till 10 rapporterar respondenterna i snitt en stressnivå på 7. Endast 60 procent av respondenterna uppger att de skulle välja veterinäryrket igen om de fick gå tillbaka i tiden. Var fjärde (26 procent) uppger att de har varit sjuklediga minst två veckor på grund av depression, utmattning eller ”compassion fatigue”. Andelen är betydligt högre i vissa länder.

Sverige ligger fyra från botten med en stressnivå på 6,3. Minst stressade är danskarna (5,7).

Andelen som trodde att arbetsbördan kommer att stiga nästa år var högre 2018 än 2015. Finska, danska och svenska veterinärer (i den ordningen) ligger i topp när det gäller hur de tror att djurägarna uppskattar dem. 85 procent av finnarna, 84 procent av danskarna och 81 procent av svenskarna uppger att de tror att kunderna har höga eller mycket höga tankar om dem. I botten av den ligan ligger Italien, där 0 procent tror att kunderna tänker mycket väl om dem, endast 12 procent tror ”höga” tankar och hela 18 procent tror att kunderna tycker väldigt illa om dem.

Sverige ligger också väl till när det gäller frågan om tillfredsställelse i yrket och livskvalitet. På en skala från 1 till 10 uppger svenska veterinärer i snitt 7,1, vilket ger en fjärdeplats. Ligan toppas av danska veterinärer med 7,8. På andra plats kommer Finland (7,5) och Nederländerna (7,4). Snittet för Europa ligger på 5,9.

Framtiden: Specialisering blir nödvändig

De flesta veterinärer som svarat på enkäten bedömer att djurvälfärd blir en allt viktigare fråga i framtiden, och en viktig hållbarhetsfaktor. Högre specialisering bedöms bli nödvändig för att möta utmaningar, liksom utbildning för att förkovra sig inom it och digitalisering. Många efterlyser också utbildning inom företagande. Däremot är veterinärer osäkra på vad framtidens digitalisering, till exempel telemedicin, kommer att föra med sig när det gäller arbetets villkor.

Text: Ingrid Kindahl Foto: