På 21 procent av de grågäss som forskarna undersökt i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kristianstad högskola har hagel hittats i kroppen. Gässen har alltså träffats av hagel när de utsatts för jakt men inte dött av skadorna.

– Att var femte gås skadeskjutits är förstås en för hög siffra. I värsta fall finns det dessutom ett mörkertal. Vår studie fångar bara upp de gäss som överlever, det är möjligt att skadade gäss klarat sig en tid men sedan dött av sina skador. Det leder oundvikligen till ett behov av att öka medvetenheten och kunskapen hos de jägare som bedriver gåsjakt, säger Johan Månsson, forskare på SLU.

Grågäss jagas med hagelgevär för köttets skull, men också för att få ner populationen och minska skadorna på jordbruksgrödor.

Antalet grågäss har ökat kraftigt

Att träffas är smärtsamt för gässen och efter en tid kapslas haglen in i deras kroppar. Tidigare forskning ger inget entydig svar på hur stor påverkan de här skadorna har på gässen långsiktigt. Men beroende på var de träffas så kan de inkapslade haglen påverka gässens hälsa

De senaste decennierna har antalet grågäss ökat kraftigt på grund av ett intensivt jordbruk som erbjuder gässen mat året runt, minskad jakt och ett mildare klimat. När de betar på åkrarna kan skörden minska väsentligt och det kan också bli ett högt tryck på vegetationen i våtmarkerna.

– Det finns önskningar om att öka jakttrycket eftersom grågåspopulationen blivit väldigt stor, och vår studie är viktig eftersom den visar de problem som finns med jakten idag. Om lidandet inte ska öka så behöver antalet skadeskjutna gäss minska kraftigt, säger Johan Månsson.

Två hagel per fågel

Forskarna fångade grågäss på tre platser i Sverige: Örebro, Hudiksvall och Nyköping. De försåg gässen med ringar och sändare för att studera deras rörelser och undersökte hur jakten påverkar dem. Med hjälp av en portabel röntgen undersökte de gässen direkt efter fångsten för att se om de bar på hagel, och sedan släppte de dem fria.

Enligt resultaten bar 21 procent av de 176 röntgade gässen på inbäddade hagel, i genomsnitt två hagel per fågel. Det fanns dock regionala skillnader; frekvensen var dubbelt så hög i Nyköping och Örebro, cirka 25 procent, jämfört med Hudiksvall, där den var cirka 12 procent.

En utmaning med flyttfåglar är att det kan vara svårt att avgöra var de har blivit skadeskjutna. Populationerna i Hudiksvall, Örebro och Nyköping flyttar till ungefär samma platser i Tyskland och Nederländerna, vilket innebär att skillnaderna kan bero på lokala förhållanden.

Vill se tvärvetenskaplig forskning

– Vi kan bara spekulera kring vad skillnaderna beror på. Vi vet att det finns fler gäss och större problem med skador på grödorna i Örebro och Nyköping jämfört med Hudiksvall. Det skulle kunna  påverka jägarnas inställning till gässen. Här finns behov av tvärvetenskapliga studier om hur gäss uppfattas i olika regioner och erfarenheter från jägare, säger Johan Månsson.

Tidigare erfarenheter från till exempel Danmark har visat att informations- och utbildningskampanjer riktade till jägare kan få stort genomslag. Med andra ord går det sannolikt att minska problemet med skadskjutningar utan att jaktens effektivitet minskar. Förvaltningsmål att minska grågåspopulationer genom jakt behöver därmed inte hamna i konflikt med mål att minska skadskjutningar.

Studien genomfördes med stöd från the Marie-Clarie Cronstedts Stiftelse, Svenska Jägarförbundet och Naturvårdsverket

Källa: SLU