Många bönder har problem med vidsvin som böka upp åkrar. Men en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet visar att grisarna kan göra nytta – i brukade skogar. Där blir bökande en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv, det ger fler växter chans att etablera sig och bidrar därmed till ökad biologisk mångfald.

I hårt brukade skogar, bestående av jämnåriga träd av samma sort, saknas ofta många växter som vanligt vis trivs skogen. I förlängningen innebär det även att det är platserna inte heller gynnar många djurarter. Det är här som vildsvinet kan göra en insats.

– Vildsvinen blir ekosystemsingenjörer. Genom att vända upp och ner på jorden ger de många växter, som annars skulle vara chanslösa att etablera sig, en möjlighet att slå rot. Det ger många positiva biologiska i skogar som vanligen har låga naturvärden, säger Evelina Augustsson, vars avhandling vid SLU ligger till grund för upptäckten.

Komplexa samband

I sin forskning har Evelina Augustsson märkt vildsvin med GPS-halsband på utfordringsställen vid SLU:s forskningsstation i Grimsö, Västmanland, för att kunna följa hur de rör sig i landskapet. På utfodringsplatserna har hon också inventerat växter för att se hur vildsvinen påverkar sin miljö. Deras bökande fördelar näringsämnen i marken och blottlägger jord där konkurrenssvaga växter får en chans.

–Vildsvinen ökade mångfalden av kärlväxter och ändrade artsammansättningen. Framför allt gynnade de ettåriga arter som är beroende av störning och arter som kan ligga länge som frön i jorden och vänta på rätt tillfälle, säger Evelina Augustsson.

En mer varierad flora gynnar exempelvis insekter och däggdjur som lever på och av växter. Samtidigt kan andra arter missgynnas. Evelina Augustssons studie visar att det växter som var ”oberoende av pollinering” gynnades av bökandet, vilket i sin tur kan påverka pollinerande insekter negativt.

– Det är komplext och kan variera på olika platser. Men det är helt klart så att vildsvinen kan vara en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv. De har positiva effekter för floran något som kan vara särskilt viktigt i hårt brukade skogslandskap med låga naturvärden och få naturliga störningar, säger Evelina Augustsson.

Vildsvin och rådjur

Evelina Augustsson har även undersökt hur samspelet mellan rådjur och vildsvin när de möts vid utfordringsplatser. Studien bygger på unika förutsättningar vid Grimsö forskningsstation. Rådjur har övervakats sedan 1970-talet och vildsvin har återkommit på senare år, det första vildsvinet observerades i området år 2006, vilket har skapat ett naturligt experiment.

Rådjur och vildsvin träffas vid utfodringsplatser, både de som är riktade mot vildsvin och de som är avsedda för rådjur.

I studien undvek rådjur utfodringsplatser vissa tider när det var mycket vildsvin i området. De valde också utfodringsplatser där vildsvinen inte var lika aktiva.

– I vår studie handlar det om utfodringsplatser, vilket förstås är en artificiell situation. Poängen är att rådjuren kan ändra beteende när de konkurrerar med vildsvinen om en gemensam resurs och att det skulle kunna ske även om konkurrensen gäller något annat ätbart i landskapet som båda är intresserade av, säger Evelina Augustsson.

Att lägga ut mat till rådjuren är ett sätt att öka deras chanser att klara vintern, medan vildsvin matas för att avleda deras intresse för värdefull åkermark. Metoden är omdebatterad och Evelina Augustssons avhandling visar att det är tveksamt om det minskar skadorna samtidigt som det koncentrerar vildsvin i landskapet och lokalt kan förstärka vildsvinets påverkan på ekosystemet.

­­ – Utfordring som förvaltningsmetod bör användas försiktigt. Min studie gav inget stöd för att det fungerar men det kan vara annorlunda på andra platser, säger Evelina Augustsson.

Svinpest

Evelina Augustssons resultat från avhandlingen har redan använts i samband med utbrottet av Afrikansk svinpest i Västmanland. Området, som nu är friskförklarat, ligger nära SLU Grimsö forskningsstation.

– Jag har undersökt hur stora hemområden vildsvin har i ett område som liknar det som drabbades. Och de uppskattningarna var väldigt relevanta för att kunna bedöma hur snabbt svinpesten skulle kunna spridas. Forskning om vildsvinens hemområden kan komma till användning också vid framtida utbrott av olika sjukdomar, säger Evelina Augustsson.

Källa: SLU