Stiftelsen Hästforskning beviljar medel för första projektåret till sex nya forskningsprojekt, varav en norsk, tre svenska och två samverkansprojekt mellan Sverige och Norge. Fem av projekten är inom området veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap (VHT) och ett är inom området samhällsvetenskap och humaniora (SH).

– Stiftelsen har glädjen att även i år bevilja ansökningar med stor bredd och potential att väsentligt förbättra hästars hälsa och välfärd ur flera perspektiv. Årets projekt fokuserar på förebyggande insatser, förbättrad diagnostik och resistenskartläggning, vilket kommer att ge viktiga verktyg för en hållbar framtidsutveckling inom hästvälfärd, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning.

Samverkansprojekt kartlägger AMR

I ett av projekten, som är ett samverkansprojekt, vill forskarna kartlägga antimikrobiell resistens (AMR). Antibiotika tillsätts rutinmässigt i spermadoser, vilket riskerar resistensutveckling. Projektet kommer bland annat att studera förekomst av resistenta bakterier vid livmoderinflammation. Målet med projektet är att förbättra rutinerna för antibiotikaanvändning, biosäkerhet och hästvälfärd samt motverka resistensspridning i hästpopulationen.

Kartlägger genetiska orsaker bakom EqMi

I ett annat projekt vill forskarna, genom DNA-analys, kartlägga genetiska orsaker till ögonsjukdomen Mikroftalmi hos hästar (EqMi), där avkommor till populära hingstlinjer är överrepresenterade och man behöver förstå arvsgången bättre för att inte drabbade avkommor skall öka i framtiden. Målet med forskningsprojektet är att förbättra hästars hälsa och skapa riktlinjer för avelsbeslut som förhindrar en ökad förekomst av EqMi.

Smärtrelaterade beteenden videoövervakas

I det tredje projektet inom VHT-området vill forskare, genom videoövervakning, studera smärtrelaterade beteenden hos hästar med ortopedisk smärta. Man kommer studera nyopererade hästar på klinik och målsättningen är att komma ett steg på vägen mot en smärtövervakning av hästen som täcker in även de tidpunkter som klinikpersonalen inte kan vara på plats själv. Målet är att öka förståelsen för smärtbeteenden och stödja vetenskapligt baserade övervakningsverktyg.

Undersöker mikrober och resistensmönster

Det fjärde projektet har som mål att undersöka mikrober och resistensmönster vid hornhinneinfektioner hos svenska hästar, samt faktorer som påverkar läkning. På grund av begränsad kunskap om mikrober och deras resistensmönster i Sverige används ofta bredspektrumantibiotika i onödan, vilket ökar risken för resistens. Studien väntas bidra till förbättrad behandling och riktlinjer för antibiotikaanvändning vid hornhinnesår.

Beteenden hos unga tävlingshästar undersöks

I det sista beviljade projektet inom VHT-området undersöks välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika sommarhållningssystem: bergsbete, inhägnat bete och stall med tillhörande hage. 60 kallblodstravhingstar övervakas med GPS, accelerometrar och videoanalys för att jämföra bland annat rörelse, stressnivåer och tillväxt. Resultaten väntas kunna bidra med värdefull information om olika inhysningssystems betydelse för hästens välfärd och utveckling, vilket är en central fråga i hästvälfärdsdiskussionen relaterat till hästhållningens betydelse de 23 timmar den inte rids.

Även inom SH

Inom området för samhällsvetenskap och humaniora (SH) har ett samverkansprojekt beviljats. Projektet undersöker sambandet mellan ägarkunskap och hästvälfärd, samt hur människans syn på hästens kognitiva förmåga och inlärningsförmåga förändras före och efter personen fått lära hästen att använda en symbolmetod för att kommunicera ett val.

– Årets beviljade SH-projekt representerar även det ett högaktuellt ämnesområde i en tid med diskussioner kring hästnäringens Social Licence to Operate (SLO), med frågeställningar kring hur ryttares uppfattning av hästens kognitiva förmåga kan påverkas under inlärning av ett preferenstest, och hur det kan påverka häst-ryttarkommunikationen. Det skall bli mycket spännande att följa projektet, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning.

Nya projekt som tilldelas anslag för första projektåret:

Antibiotika i hästaveln – ett dubbeleggat svärd som hotar framtidens hästar? (Johanna Lindahl, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Anne Margrete Urdahl Norsk Veterinærinstituttet)
Ögonlösa hästar – Maskininlärning för att undersöka den gåtfulla genetiken bakom mikroftalmi hos häst (Sofia Mikko, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Vad veterinären inte ser – implementering av video för smärtövervakning av hästar (Johan Lundblad, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Smärtsam infektion i hornhinnesår hos svenska hästar; förekommande bakterier, svampar, resistensmönster och prognos för läkning. (Lena Ström, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika system under sommaren, Morten Tofastrud, Universitetet i Innlandet (INN))
Gi hesten en stemme – Hestevelferd og eierbevissthet (Grete Jørgensen, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) och Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm)

Förutom de nya projekten beviljas även 14 pågående projekt fortsatt finansiering. Av de pågående projekten är sju svenska och sju samverkansprojekt mellan länderna.

Pågående projekt som tilldelas anslag

Optimerad avel för sunda och högpresterande sporthästar genom linjärt beskrivna egenskaper. (Åsa Gelinder Viklund, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
”Hästfolk är vana att hugga i”: Arbetsgivares och ryttares syn på färdigheter och egenskaper som utvecklats i ridmiljön (Maria Ek Styvén, Luleå Tekniska Universitet (LTU))
EHV-1 i Sverige och Norge (Susanna Sternberg, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Cecilia Wolff, Norwegian Veterinary Institute (NVI))
Runt och runt i cirklar – dags att komma framåt med hältdiagnostik vid longering (Emma Persson-Sjödin, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Anne Selven Kallerud, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
Raskere og bedre sårheling ved bruk av autologe hudkomponenter (Cathrine Fjordbakk, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) och Dylan Gorvey, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Trygga idrottsmiljöer inom hästsektorn i Sverige och Norge (Susanne Johansson, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Åse Strandbu, Norges idrottshøgskole (NIH).
Kan vi forbedre rideferdigheter og hestevelferd gjennom trening av ryttere uten hest? (Maria Terese Engell, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) och Anna Byström, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Är migrerade spolmaskar en del av etiologin bakom luftvägssymptom och nedsatt prestation hos unga travhästar? Utveckling och tillämpning av ett serodiagnostiskt test för spolmaskdiagnostik. (Eva Tydén, fd. Frida Martin, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Grovfôr som et lokalprodusert protein- og energirikt fôr til hester (Rasmus Bovbjerg Jensen, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Cecilia Muller, SLU)
Ergonomi och arbetsställningar hos anställda på ridskolor – en ny mätmetod med smarta arbetskläder (Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden)
Specialutlysning kallblodig travhäst. Inavelsdepression hos kallblodstravare – kalla sanningar om en het fråga (Susanne Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Peer Berg, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
Specialutlysning travhäst: Bättre hov, bättre häst? (Susanne Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Specialutlysning travhäst: Travsporten ur ett vetenskapligt perspektiv: körbarhet som ett koncept för att förstå kopplingar mellan beteende, val av utrustning, optimal prestation och god hästvälfärd, Elke Hartmann, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))
Specialutlysning travhäst: Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar, Miia Riihimäki, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU))

Källa: Stiftelsen Hästforskning