Hallå där Todd Alsing Johansson, du är veterinär och för ett par veckor sedan disputerade du med en avhandling inom veterinär vårdhygien med titeln How clean is clean enough? Infection prevention and control in animal healthcare. Hur gick det?

– Det gick bra och framför allt var det väldigt roligt. Vi hade jätteintressanta och viktiga diskussioner under disputationen.

Vi hörde att en hygienläkare i betygsnämnden kallade dig för pionjär, varför började du intressera dig för det här området?

– Under min veterinärutbildning var jag särskilt intresserad av mikrobiologi, livsmedelssäkerhet och smittskydd. Vårdhygien kombinerar områden jag är intresserad av och kan verka enkelt men i det kliniska arbetet finns många utmaningar. Det är ofta komplext att hitta lösningar på dessa utmaningar och komplexiteten gjorde mig verkligen intresserad av ämnet.

Studierna har utförts både på smådjurssidan och häst. Vill du berätta lite om hur ni arbetat?

– Vi har tagit bakterieprover från luft (smådjur) och ytor (smådjur och häst) i djursjukhusmiljön och från tandutrustning (häst). För att få en baseline har vi provtagit innan dagens första patient är på plats (luft, ytor och tandutrustning), sedan har vi provtagit under (luft) och efter vårdaktiviteter (ytor och tandutrustning) samt efter dekontamination (ytor och tandutrustning). Genom det här upplägget fick vi kunskap om hur bakteriebördan påverkas av vårdaktiviteter och dekontamination.

Men hur rent är rent nog?

– Det är svårt att svara på eftersom det saknas evidensbaserade gränsvärden, för att förebygga vårdrelaterade infektioner, för bakteriebördan i luft och på ytor och utrustning i djursjukvården. Resultaten från våra studier tyder på att gränsvärdena som är föreslagna för humanvården kan vara relevanta även i djursjukvården, men mer forskning behövs för att säkert kunna avgöra det. Det går dock att konstatera att tandutrustningen inte var ren nog efter dekontaminering.