En ny studie av EU:s gemensamma jordbrukspolitik visar att gällande skogsbygder kan politiken förbättras. En omfördelning av pengar mellan de olika jordbruksstöden skulle kunna ge mer sammanhängande stöd med bättre måluppfyllelse.

Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har blivit fler och syftar nu till att främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. Och ny studie av AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, visar att stödet behöver förbättras.

Påverkar både djurhållning och markanvändning

I studien används en simuleringsmodell för att analysera hur de största jordbruksstöden (gårds-, nötkreaturs-, kompensations- och naturbetesmarksstöd) individuellt bidrar till de olika målen i Jönköpings län. Länet är typiskt för jordbruk i skogsbygd som vanligtvis har en hög andel naturbetesmark. Sådan betesmark är viktig för bevarandet av biologisk mångfald.

Studien visar att förändringar i budgeten för de huvudsakliga stöden påverkar strukturomvandlingen inom jordbruket i skogsbygd, med effekter på både djurhållning och markanvändning, vilket i sin tur påverkar de olika målen för jordbrukspolitiken.

Resultaten visar att den nuvarande stödkombinationen kan förbättras. Det går att förbättra måluppfyllelsen utan att kostnaderna för stöden ökar.

– Nötkreatursstödet ger högst utsläpp av växthusgaser (metan) och bevarar relativt lite naturbetesmark. I jämförelse bidrar kompensationsstödet lika mycket, eller mer, till alla målen. Det är dock naturbetesmarksstödet som bevarar naturbetesmark effektivast, säger docent Mark Brady från SLU som ledde studien.

Huvudmålet missas

– Det mest förvånande för läsare av studien är kanske att gårdsstödet har en relativt liten effekt på samtliga studerade målvariabler, inklusive jordbrukares inkomster som är huvudsyftet med gårdsstödet. Det beror på skötselkostnader förknippade med stödet och att det leder till högre arrendepriser över tid, fortsätter Mark Brady.

Att bevara biologisk mångfald på ett klimateffektivt sätt utan att samtidigt försämra livsmedelsberedskapen eller jordbrukarnas inkomster står högt upp på den politiska agendan.

– Vi hoppas att studien belyser möjligheterna att förbättra jordbrukspolitiken på ett kostnadseffektivt sätt, säger Mark Brady.

Jordbruksstöd i Jönköpings län

De studerade jordbruksstöden utgjorde 81 procent av det totala jordbruksstödet på 718 miljoner kronor i Jönköpings län 2022. Tabellen nedan visar fördelningen mellan de olika stöden samma år.

Jordbruksstöd samt belopp (andel inom parentes)

• Gårdsstöd: 279 miljoner kronor (39 %)
• Nötkreatursstöd: 81 miljoner kronor (11 %)
• Kompensationsstöd: 135 miljoner kronor (19 %)
• Naturbetesmarkstöd: 84 miljoner kronor (12 %)

Läs hela artikeln klicka här:

Källa: SLU