Forskningsrådet Formas ger  SustAinimal medel för att arbeta med de livsmedelsproducerande djurens roll i ett hållbart livsmedelssystem i ytterligare fyra år till. I SustAinimal 1.0 blev det fokus på idisslare, i SustAinimal 2.0 kommer gris och fågel ha en tydlig plats.

SustAinimal 2.0 kommer att fokusera på lösningar som levererar livsmedel, ekosystemtjänster och naturvärden, har lågt negativt avtryck på klimat och miljö och som ger möjlighet att driva lönsamma företag i olika delar av livsmedelssystemet.

– Jag är så stolt och glad över att vi får fortsatt förtroende, både från Formas och de partners som också bidrar med finansiering till SustAinimal. Från Formas får SustAinimal nästan 40 miljoner för åren 2025-2028, till det kommer drygt 16 miljoner i medfinansiering från våra partners. Det är en mycket omfattande insats från dem! Säger Sigrid Agenäs, professor i skötsel av idisslare, centrumledare för SustAinimal.

Djuren bidrar på många sätt

Vi kommer utveckla förståelsen för och kunskapen kring vilken roll djur ska ha i framtida svenska livsmedelssystem.

Lantbruksdjuren bidrar med näringstäta livsmedel som är omtyckta både för sin smak och sitt näringsvärde. Djuren gör livsmedelsråvaror av växter och växtdelar som människor inte kan eller vill äta. Dessutom bidrar djur med gödsel till växtodling och med ekosystemtjänster som biologisk mångfald och attraktiva landskap. Vallgröda i växtföljden ger foder till djur och minskar behovet av kemiska insatsvaror i odling av andra grödor samt förbättrar jordens bördighet, bland annat genom att binda kol.

– Det är oerhört värdefullt att vi får fortsätta arbetet inom SustAinimal. Många har bidragit för att göra det möjligt och jag är ödmjuk och väldigt peppad inför uppgiften att leda centrumbildningen i fyra år till. Nu kommer vi bredda aktiviteterna till fler djurslag, fler aktörer och fler personer. Vi kommer utveckla förståelsen för och kunskapen kring vilken roll djur ska ha i framtida svenska livsmedelssystem. En fråga som är väldigt aktuell just nu är djurens behov av bete, SustAinimal vänder lite på den frågan och studerar markens och grödornas behov av betande djur, fortsätter Sigrid

Arena för samtal

Djurhållningen inom lantbruket har också negativ inverkan på miljö och klimat och det finns oro för djurens välfärd. Forskare och näringsliv har i många år fokuserat på att minska djurhållningens negativa inverkan. Modeller för att skatta effekter av djurhållning utvecklas och förbättras kontinuerligt men det råder brist på studier som genom faktiska mätningar bekräftar att modellerna stämmer och det är en stor utmaning att väga samman för- och nackdelar. Dessutom skiljer förutsättningar mellan olika delar av Sverige och det är sannolikt att djurens roll i framtida livsmedelssystem också varierar mellan regioner. I SustAinimal 2.0 växlas arbetet med att förstå och beskriva djurens roll i framtida livsmedelssystem upp genom att använda det nya modelleringsverktyget Cibus mod. Målsättningen är att sammanföra många olika kompetenser och vara en arena för samtal om komplicerade frågor kring djurens roll.

– Arbetet inom SustAinimal är stimulerande och vi hanterar väldigt viktiga frågor. Fortsatt finansiering ger oss möjlighet att väva ihop nätverket ännu bättre, föra olika vetenskaper, metodiker och aktörer närmre varandra för ett bättre helhetsperspektiv på djurs roll i framtida svenska livsmedelssystem. Nya partners är Arla, Martin&Servera, Svensk Fågel och Svenska Ägg. Nytt är också att vi kompletterar de regionala noderna i norr, väst och syd med en Nod Öst med centrum hos Vreta Kluster. Där kommer vi också snabbt att komma igång med aktiviteter på gris och fågel, avslutar Sigrid.

Partners:

Samtliga partners i SustAinimal 2.0 är Sveriges lantbruksuniversitet, Rise, Vreta Kluster, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Linköpings Universitet, Högskolan i Dalarna, Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Hushållningssällskapens förbund, Norrmejerier, KLS, Agroväst, Växa Sverige, Gård & Djurhälsan, Naturbeteskött i Sverige, Svenska Vallföreningen, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Arla Foods samt Martin&Servera.

Källa: SLU