SLU undersöker när djuren får ungar – för översyn av jakttiderna
Forskare vid SLU ska undersöker när djuren får ungar i nytt forskningsprojekt. Foto: Adobe Stock
SLU behöver hjälp med underlag för när djuren får ungar för att se över hur jakttiderna ligger. I dag är Sveriges jakttider bland annat satta för att inte föräldradjur ska fällas medan det finns ungar som är beroende av dem. Därmed behövs det dels aktuell kunskap om när ungarna föds, dels information om när de är gamla nog att klara sig själva.
-Vi vet att dagens jakttider delvis är baserade på gamla och ofullständiga data. Det gäller både när ungarna föds och när de blir oberoende, säger Cecilia Di Bernardi, som är forskare vid Grimsö forskningsstation och arbetar inom projektet.
Våren kommer tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan. Vad händer när förutsättningarna ändras? Föds ungarna tidigare? Blir ungarna i så fall även självständiga tidigare?
Det är några av frågorna som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska undersöka i ett nytt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket inför den kommande översynen av jakttiderna. Fokus ligger på rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. SLU har redan visat att dagens kunskap är inaktuell för de arterna.
Viltkamerar och jägare bra hjälp
Jägarna har en unik möjlighet att bidra med data genom de hundratusentals viltkameror som finns utsatta, och genom att jägarna hanterar tusentals fällda vilt. Bilder av familjegrupper från viltkameror gör det möjligt att avgöra när ungarna fötts och hur länge de följer föräldrarna. På motsvarande sätt skulle bilder av fällda honor från början av jaktsäsongen kunna visa om de fortfarande diar ungarna. Självklart kan dock all allmänhet bidra med bilder av familjegrupper respektive döda individer.
Vid den förra översynen av jakttiderna 2019-2020 inkom flera hundra remissvar på förslagen till Naturvårdsverket, vilket visar att frågan engagerar många olika aktörer och intressen i samhället.
– All viltförvaltning bygger på avvägningar. För att hitta bra sådana behövs aktuell kunskap säger Fredrik Widemo, forskare vid Institutionen för vilt, fisk & miljö som leder forskningsprogrammet. Nu hoppas vi att jägare och andra vill bidra med bilder av familjegrupper och av döda individer för att den kommande översynen ska kunna baseras på bättre kunskap för de här arterna.
