Från den 16 september gäller nya regler för att föra in en hund, katt eller tamiller från Ryssland och Belarus. Det kommer krävas blodprov som visar att djuret är vaccinerat mot rabies. Provet måste ha tagits minst tre månader innan djuret får tas in i EU och analyserats av ett EU-godkänt laboratorium. De skärpta kraven kommer tillämpas av samtliga EU-länder. Bakgrunden är upprepade brister i rabiesskydd hos djur som förts in från Ryssland och Belarus.

EU-kommissionen har beslutat att det, utöver dokumentation på rabiesvaccinering, även blir obligatoriskt med så kallade titertest för att få föra in hundar, katter och illrar från Ryssland och Belarus. Titertest innebär att ett blodprov tas för att få svar på om ett djur har ett fullgott skydd mot rabies. Titertestet kan tas tidigast 30 dagar efter vaccinering. Därefter måste det gå ytterligare tre månader innan djuret får föras in i EU.

– Rabies är en dödlig virussjukdom som drabbar både människor och djur, och sjukdomen finns i Ryssland och Belarus. Stickprovskontroller i både Sverige och andra EU-länder har upprepade gånger visat att det förs in djur från dessa länder som helt eller delvis saknar rabiesskydd trots att de enligt medföljande dokument är vaccinerade. Djur som importeras därifrån utan tillräckligt skydd mot rabies utgör en allvarlig smittorisk. Därför är de skärpta EU-kraven mycket viktiga för att säkerställa att vi inte får in rabies i Sverige, säger Anna Brådenmark, biträdande chefsveterinär vid Jordbruksverket.

Rekommendation till köpare: kräv titertest redan nu

Jordbruksverket rekommenderar dock redan nu den som köpt en hund, katt eller iller från Ryssland eller Belarus att kräva att säljaren låter titertesta djuret, även om det ska anlända till Sverige innan den 16 september. Detta som en säkerhetsåtgärd, både för den enskilde och för landet i stort.

– Som köpare ska du försäkra dig om att djuret du köpt har blivit rabiesvaccinerat enligt gällande lagstiftning och därmed inte riskerar att utgöra en smittorisk. Det här är inte bara viktigt för din egen skull. Om djuret inte är tillräckligt skyddat mot rabies kan det utgöra en risk för andra djur och människor du bryr dig om, och för främlingar det möter. Om ditt djur anländer till Sverige och visar sig sakna tillräckligt skydd kan det därför behöva avlivas, säger Erik Ringström, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Mellan åren 2020 och 2023 importerades över 3 600 hundar och katter till Sverige från Ryssland och Belarus, vilket innebar att de var de vanligaste länderna att importera djur till Sverige från. Hittills i år är siffran uppe i knappt 200.

Fakta: Så fungerar EU:s införselregler

• Införsel av hundar, katter och illrar regleras på EU-nivå. EU delar in länder i tre grupper; EU-länder samt länder utanför EU som delar EU:s lagkrav, länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs, samt länder utanför EU där rabiessituationen inte är under kontroll.
• Införselkraven skiljer sig åt beroende på vilken grupp landet man ska ta in djuret från eller igenom hör till
• Länder utanför EU kan ansöka hos EU om att få tillhöra gruppen ”länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs”. Landet behöver då bland annat visa att det har ett effektivt kontrollsystem mot rabies. Landets myndigheter måste även kontrollera, och intyga att djur som förs därifrån är korrekt vaccinerade mot rabies.
• Djur som reser från länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs behöver inte ha genomgått titertest. Ryssland och Belarus har hört till denna grupp sedan 2013.
• Från och med den 16 september 2024 kommer länderna räknas som länder utanför EU där rabiessituationen inte är under kontroll. Detta innebär att länderna hamnar i samma grupp som bland annat Iran och Thailand, och att djur som förs in från, eller igenom, Ryssland eller Belarus även måste ha genomgått titertest och tillhörande väntetider för att få resa till EU.

Fakta: Jordbruksverket