Genom att DNA-sekvensera blodprover från valpar födda i det inkorsningsprojekt som Cavaliersällskapet genomför, vill forskarna försöka identifiera var i arvsmassan generna som orsakar sjukdom finns. Den kunskapen kan sedan användas för att fastställa hur stor variationen är inom hundrasen för just dessa gener. Cavaliersällskapet är en medlemsorganisation inom Svenska Kennelklubben.

-Det här är en fantastisk möjlighet att förstå orsakerna till de här problemen. Därför är det viktigt att vara med redan från början och samla blodprover. Kan vi förstå sjukdomsorsakern, kan vi ge uppfödarna verktyg att komma tillrätta med de här problemen, säger Tomas Bergström, docent i molekylär genetik vid SLU.

Cavaliersällskapet ansökte i början av 2023 hos Svenska Kennelklubben om att få genomföra ett inkorsningsprojekt där nya gener hämtas från tre donatorraser: dansk-svensk gårdshund, japansk spets och lhasa apso. SKK har drivit frågan om genetisk variation under många år.

-Genetisk variation är avgörande för att kunna bedriva en hållbar avel och står därför väldigt högt på SKK:s agenda i avelsfrågor. Cavaliersällskapet gör ett fantastiskt jobb med sitt projekt och med det nya forskningssamarbetet får vi en unik möjlighet att följa projektet på molekylärgenetisk nivå, säger Helena Skarp, agronom och chef för SKK:s avdelning för avel och hälsa.

Forskarnas plan är att kartlägga hela arvsmassan hos de så kallade F1:orna, som har 50 procent cavaliergener och 50 procent gener från donatorrasen. I kommande generationer är inkorsningsprojektets plan att i aveln använda renrasiga cavalierer. För att identifiera de hundar som faktiskt bär genvarianter som kan förväntas förbättra hälsoläget och för att behålla dessa gener i framtida generationer, sekvenseras även dessa hundars gener men med den billigare metoden short-read sequensing.

Först ut att få hela sin arvsmassa kartlagd blir Queenousties Mr X, som är den första valpen i inkorsningsprojektet. Han föddes i november 2023 och har hälften cavaliergener och hälften gener från dansk-svensk gårdshund.

Cavalieren är på populationsnivå drabbad av två sjukdomar som klubben vill komma till rätta med genom inkorsningsprojektet. Den första är blåsljud på hjärtat och den andra är den neurologiska sjukdomen syringomyeli. Cavalieren har genom SKK haft ett hälsoprogram för hjärtsjukdom sedan 2001, men programmet och befintliga avelsstrategier har inte visat tillräckligt goda resultat. De korsparningar och tillbakakorsningar som görs i inkorsningsprojektet gör det möjligt för forskare att smalna av och identifiera det område som är väsentligt för sjukdomarna, säger Tomas Bergström.

– Det här kommer att ta en del generationer men vilken fantastisk möjlighet för kommande generationers forskare att förstå orsakerna till de här problemen. Grädde på moset vore om vi även skulle kunna identifiera de gener som ger de olika sjukdomarna, säger han.

I ett inkorsningsprojekt är målet inte att skapa en ny ras utan att tillföra genetisk variation till en existerande hundras. Eftersom framtida parningar sker med cavalier king charles spaniel kommer avkommorna att räknas som cavalierer och registreras i den vanliga stamboken från generation fyra och framåt. Hittills har sex kullar fötts i inkorsningsprojektet.

Källa: SKK