Det går att förebygga att grisar biter varandra i svansarna, visar en studie ledd vid SVA. Genom att anpassa foder, sysselsättning och ljusexponering minskade antalet svansskador i en grisbesättning som undersöktes.

I Sverige registreras svansskador, som ofta är bitskador, på ungefär 3 procent av grisarna vid slakt. För att förebygga det kan fodret anpassas efter grisarnas tillväxt, visar studien. Antalet svansskador minskade snabbast i ett stall där grisarna hade fri tillgång till hösilage, vilket visar på betydelsen av möjlighet till sysselsättning. Även ljusexponering och ljusets kvalitet spelar in.

Snabbväxande grisar har större behov av att få i sig aminosyror och mineraler jämfört med ”medelgrisar”, som utgör normen för foderrecepten. Men eftersom recepten inte skyddas av patent hålls de hemliga av fabrikanterna, med undantag för energi- och proteininnehåll som måste deklareras enligt lag. Det gör att det kan bli svårare för grisägare att veta vilket foder som lämpar sig bäst, och resultaten i den här studien pekar på vikten av medvetenhet om detta.

Vid tidigare försök berikades grisfodret med mer aminosyror och mineraler vilket inte gav någon effekt på svansbitningen. Grisbesättningen som undersöktes var välskött med möjlighet till utevistelse, låg sjuklighet och snabb tillväxt men trots det var andelen svansskador hög. SVA, grisbesättningens ägare och foderleverantören gjorde därför ett omtag för att minska svansskadorna. Fodret berikades ytterligare med aminosyror och mineraler och gavs till grisar i fyra identiska stallbyggnader. Antalet svansskador vid slakt minskade i alla stallarna, vilket visar på fodrets betydelse. Eftersom aminosyror och mineraler är dyra i inköp skedde berikningar i små steg åt gången. Det förklarar varför detta resultat inte nåddes tidigare.

Eftersom svansskadorna var fler under vintern än sommaren prövades olika ljusprogram. Alla fyra stallarna hade stora fönsterytor som gav naturligt dagsljus. I byggnad 1 ökades belysningen med lysrör till 14 timmar per dag. Belysningen hade 30–40 procent flimmer som är osynligt för grisar såväl som människor. Byggnad 2 belystes 14 timmar med flimmerfri LED-belysning. Byggnad 3 och 4 hade samma belysning som tidigare vilket var lysrör under två timmar vid skötsel. Byggnad 4 hade även fri tillgång till hösilage, medan övriga stall hade 100–200 gram per gris och dag.

Det faktum att svansskadorna minskade snabbast i byggnaden med fri tillgång till hösilage påvisar betydelsen av sysselsättning. Andelen svansskador minskade mer vid flimmerfri belysning, vilket klargör att det inte bara är mängden ljus som har betydelse utan även dess kvalitet.

Ett sätt att förebygga svansbitningar är svanskupering, även om det i praktiken innebär att 100 procent av grisarna drabbas av svansskador. Svanskupering är förbjudet inom EU, men får utföras om det anses nödvändigt. Detta har lett till att svanskupering utförts på cirka 98 procent av grisarna inom EU. Det är bara i länder där svanskupering är förbjudet, såsom i Sverige och Finland, som grisarnas svansar inte kuperas. Resultaten i den här studien antyder tydligt att svanskupering av grisar förefaller onödigt.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Veterinaria Scandinavica. Länk här

Källa: SVA. Bilden är en genrebild