Djursjukskötar- och veterinärstudenter på SLU larmar om kraftigt försämrad psykosocial hälsa i en enkät. Universitetsledningen ser allvarligt på situationen och vidtar en rad åtgärder.

Enligt den psykosociala enkäten, som över 200 djursjukskötar- och veterinärstudenter svarade på för förra året, uppger 56,1 procent att deras psykosociala hälsa har försämrats sedan de började på sitt utbildningsprogram. 16,1 procent uppger att de mår dåligt, 36,6 procent säger sig ha uppsökt vård för psykisk ohälsa och 18 procent har påbörjat medicinsk behandling för psykisk ohälsa.

Det här är en larmsignal?

– Ja, säger Caitlin Sandström, ordförande Veterinärmedicinska Föreningen.

Vad tycker du är speciellt allvarligt med det enkäten visar?

– Nivån av stress är väldigt påtaglig och det är många som upplever den i alla delar av programmet.Tyvärr är det en attityd i hela branschen att man ska tåla stress. Det är inte bra.

De studenter som sökt vård för psykisk ohälsa uppger att de vänt sig till studenthälsan, vårdcentralen, privat psykolog, mindler (digital tjänst för psykiska besvär), onlinetjänsten Dinpsykolog, ungdomsmottagningen, universitetskyrkan och Kry.

Hela 63,4 procent av studenterna anger att största delen av stressen de känner beror på utbildningssituationen. Och 55,1 procent uppger att utbildningen inte tar stressproblematiken på allvar.

På frågan om det finns något specifikt moment under det gångna året som har stressat extra mycket under utbildningen svarar studenterna bland annat ”tidsbrist i samband med pågående kursupplägg (vissa kurser har haft föreläsningar eftermiddagen efter en tentamen)” och ”situationen på UDS”.

Som VeterinärMagazinet berättat om tidigare har det varit turbulent på Universitetsdjursjukhuset, UDS, på SLU under en längre tid. Det i kombination av att det i mitten av mars ska ske en internationell revision av ackrediteringen av veterinärutbildningen på SLU har påverkat studenterna speciellt negativt.

– Hela den situationen är absolut ett av de största stressmomenten nu och man får inga tydliga svar av SLU, säger Caitlin Sandström.

Framförallt pekar hon på att det råder brist på patienter för närvarande, vilket gör att studenterna inte får den kvalitet eller kvantitet av fall som de behöver under sin utbildning.

Gällande den 20 veckor långa verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, som studenterna ska genomföra på veterinärkliniker för bland annat smådjur, häst och exotiska djur, uppger 12,2 procent att deras mående försämrats mycket och 14,6 procent att deras mående försämrats delvis.

Som orsak anges bland annat ”bristande kommunikation mellan praktikplats och kursledning gällande vad studenterna förväntas kunna”.

– Det är verkligen inte bra och det är ett problem med VFU att studenterna hamnar på kliniker runt om i hela landet där alla kanske inte har gått en utbildning för att handleda studenter. Man kommer dit för att lära sig men det är ingen som riktigt vill lära ut och det kan vara lite dålig ton på vissa kliniker. Det känns som att det är svårt för studieledningen att hålla koll, säger hon.

Anser du att SLU borde se till att kvalitetssäkra klinikerna innan man skickar studenter till dem?

– Ja.

Det är enligt Caitlin Sandström även problem med boendesituationen. Studenter som ska göra sin VFU skickas till platser där det inte finns något boende förberett för dem – vilket orsakar stor stress.

– Vissa har blivit placerade i en stad där de inte har något boende och inte känner någon. Tyvärr hjälper inte SLU till med detta, utan det är upp till studenten själv att lösa. Det är hemskt. SLU måste stötta studenterna bättre när de skickas ut, säger hon.

Hjälper inte de lokala klinikerna heller till med boendet?

– Det finns några enstaka kliniker som haft boende in närheten och erbjudit att hyra ut, men det finns inget krav på att de ska hjälpa till.

Enligt Caitlin Sandström kan studenterna hamna på vandrarhem eller har tur att få hyra i andra hand.

För att komma till rätta med studenternas stress har SLU i den nya studieordningen som infördes i höstas tagit mer hänsyn till de förslag och åsikter som studenterna kommit med gällande den psykosociala hälsan, och även infört praktiska moment tidigare i utbildningen.

– Det är ett steg i rätt riktning. Vissa har aldrig träffat en häst så det tar bort ett litet stressmoment, säger Caitlin Sandström.

– Jag tycker att SLU har börjat lyssna mycket bättre på det som kommer från studenterna. Programstudierektorerna är väldigt engagerade i de här frågorna.

Så här kommenterar Johanna Penell, universitetslektor på SLU, resultaten från enkäten:

”Det är naturligtvis mycket tråkigt att höra och se när studenter inte mår bra och det är något som vi på SLU ser allvarligt på. Därför har vi regelbundet fokus på detta i fakultetens programnämnd, där vi tillsammans med studentrepresentanter diskuterar lämpliga åtgärder.”

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Caitlin Sandström, Ordförande Veterinärmedicinska Föreningen på SLU. Foto: Amelie Johansson.