Det formulär för nödslaktsintyg som svenska veterinärer använder kan vilseleda – vilket gjorde att en svårt skadad ko fick vänta i hela 22 timmar på att avlivas.

– Det är en väckarklocka om att det kan ske missförstånd i samband med den här hanteringen. Det behöver vi förebygga, säger Anna Lindgren, veterinärinspektör på Livsmedelsverket, som är den myndighet som tagit fram formuläret till nödslaktsintyg.

– Man kan inte stirra sig blind på intygets giltighetstid eftersom det baseras på livsmedelsdugligheten. En besiktning före slakt är även vid vanlig slakt giltig i 24 timmar, men den gäller ju oskadade djur. Det som är relevant är att djurskyddslagstiftningen säger att djur inte ska lida i onödan innan de avlivas. Det gäller även djur som ska nödslaktas.

Det var en officiell veterinär, OV, på slakteriet Strömbecks Gårdsslakt & Chark AB i Brösarp som i augusti i år slog larm till Länsstyrelsen Skåne om en allvarligt skadad ko på en gård i Hörby. Hon fick vänta länge på avlivning.

Officiella veterinären misstänkte att djuret utsatts för onödigt lidande ”då det enligt intyget gått 22 timmar från undersökning på plats till bedövning och avlivning av djuret och att djuret varit obehandlat för sin misstänkta fraktur/luxation under denna tid”.

Länsstyrelsen kontaktade slakteriet som ska ha uppgett att det i nödslaktsintyget från den veterinär som varit på plats på gården tydligt står, förtryckt, att det maximalt får gå 24 timmar från undersökning till avlivning.

I normalfallet säger sig slakteriet genomföra avlivning inom ett par timmar från utfärdande av nödslaktsintyg – men att man den aktuella dagen hade personalbrist. Därför tog det så lång tid som till morgonen påföljande dag.

Enligt Länsstyrelsen Skåne har djurhållaren och slakteriet följt det nödslaktsintyg som veterinären skrivit ut.

Samtidigt föreslår länsstyrelsen nu i ett mejl till Livsmedelsverket att nödslaktsintyget kanske kunde modifieras så att det finns en senaste tidpunkt för avlivning som den ansvarige veterinären själv måste fylla i – om det inte är 24 timmar som gäller.

Ida-Maria Svensson är den veterinär, och även utbildad officiell veterinär, som vid 11-tiden den aktuella dagen skrev ut nödslaktsintyget genom att fylla Livsmedelsverkets formulär. Hon ville egentligen att kon skulle slaktas så snabbt som möjligt och säger sig blivit upplyst att slakteriet skulle göra detta på eftermiddagen samma dag.

– Jag hade inte velat skriva det här intyget om jag visste att kon skulle ligga i 22 timmar, säger hon.

– Om jag är där på förmiddagen så skulle jag inte vilja att hon ligger längre än till tidig eftermiddag. Det handlar om kanske 5-6 timmar. Det är där gränsen jag tycker går för att avliva ett djur.

Ida-Maria Svensson ser gärna att formuläret för nödslaktsintyget förbättras så att det är möjligt för veterinärer att ange längsta tid innan avlivning ska ske. Det är också en fördel för djurhållare som då får ett mer tydligt besked, menar hon.

Anna Lindgren bedömer att åtgärder nu behöver vidtas för att ge bättre stöd till hur formuläret för nödslaktsintyg på Livsmedelsverkets sajt ska tolkas.

– Det här föranleder åtgärder från vår sida, säger hon.

Även på Jordbruksverkets hemsida finns information som skulle kunna utvecklas så att det blir tydligare att djurskyddet inte får äventyras, enligt henne.

– Nu står det enbart att intyget är giltigt i 24 timmar och det verkar uppenbarligen vilseledande, att man tänker att då får djuret avlivas någon gång under den tiden. Då glömmer man bort att djurskyddslagstiftningen är tydlig om att djur inte ska utsättas onödigt lidande och därför inte kan vänta på slakt i samband med en allvarlig skada. Om avlivning och slakten inte kan genomföras utan fördröjning måste djuret akutavlivas av djurskyddsskäl.

Text: Håkan Frisell