Jordbruksverket vill att alla veterinärer och djursjukskötare som utbildas vid SLU ska få en grundutbildning om samhällsstörningar och kriser. En hemställan har skickats till SLU.

– Höjd beredskap kräver en särskild form av utbildning, säger Folke Cerenius, veterinär och beredskapshandläggare på beredskapsenheten på Jordbruksverket.

Vilka bör omfattas av den extra utbildningen?

– Vårt förslag är att alla veterinärer och djursjukskötare som utbildas i Sverige ska ha det här som en obligatorisk del av grundutbildningen.

Enligt Folke Cerenius kan en eventuell situation med förhöjd beredskap eller krig i landet kommer att ställa nya krav på djurhälsopersonal. Djurhälsopersonal kan komma att ställas inför en verklighet som de inte är vana vid, som att bedriva vård med enkla medel i en resursfattig miljö.

– Det tror vi kräver en medvetenhet hos personalen som behöver tillgodoses genom en grundutbildning. Sedan måste vi bygga vidare på den med olika typer av fortbildningar, men vi ser en gemensam grundutbildning som en viktig bas, säger han.

– I Ukraina har djurhälsopersonal nyttjats med framgång inom humansjukvården. Det kan vara en sådan möjlig omplacering.

Men det kan också handla om något så enkelt som att vara beredd på ett strömavbrott?

– Ja precis, strömavbrott är en realitet. Vi kanske då inte har tillgång till logistik på samma sätt, inte har möjlighet att skicka prover till ett laboratorium och medföra att våra instrument och vår utrustning inte fungerar på det sätt vi är vana vid till exempel.

Hur lång ska den här extra delen i grundutbildningen vara?

– Det får naturligtvis SLU utvärdera och utreda. Vårt förslag säger två till fem dagar.

Enligt Folke Cerenius är tanken också att de som redan har en svensk veterinärlegitimation ska erbjudas en motsvarande fortbildning som täcker det nya behovet.

Vad gäller om man har en legitimation från ett annat EU-land?

– Har du en EU-legitimation, så har vi nog svårt från myndighetshåll att ställa ytterligare krav. Däremot kan det naturligtvis bli aktuellt att erbjuda fortbildning även till veterinärer med EU-legitimation.

Men att det finns veterinärer i Sverige som inte kan fås att genomgå den föreslagna utökningen av grundutbildningen tycker inte Jordbruksverket ska vara något hinder för att Sverige ska ställa det kravet på veterinärer och djursjukskötare som utbildas i eller har utbildats i Sverige och arbetar i landet.

”Jordbruksverket är väl medvetet om att förutsättningarna att påverka utbildningens innehåll för studenter som har sin grundutbildning i Sverige, inom andra EU-länder respektive utanför EU varierar. Mot bakgrund av de förändrade krav som uppbyggnaden av det civila försvaret ställer och djurhälsopersonalens viktiga roll i detta vill Jordbruksverket ändå att SLU beaktar möjligheten att inkludera en totalförsvarsutbildning i veterinärprogrammet”, skriver Jordbruksverket i sin hemställan till SLU.”

Folke Cerenius hoppas att SLU tar Jordbruksverkets hemställan i beaktande.

Är det angeläget?

– Ja, det är därför vi har tagit det här initiativet. Det är nu vi vill ha den här ändringen, säger Folke Cerenius.

SLU meddelar att man nu handlägger hemställan.

”SLU:s utbildningar på djurhälsosidan tar redan i dag upp en del frågor kring djurens hälso- och sjukvård vid kris och höjd beredskap, och vi har nu inlett både en intern dialog samt en dialog med Jordbruksverket om hur vi framgent kan adressera de aspekter som Jordbruksverket lyfter i sin hemställan inom i första hand veterinär- och djursjukvårdarutbildningarna samt inom etologi- och djurskyddsprogrammet”, skriver Lotta Berg som är professor på SLU i ett mejl till VeterinärMagazinet.

HÅKAN FRISELL, frilansjournalist

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Folke Cerenius, veterinär och beredskapshandläggare på beredskapsenheten på Jordbruksverket. Foto: privat.