Information om kasserade slaktkroppar når inte djurhållarna
Det är Livsmedelsverkets officiella veterinärer som fattar beslut om att slaktkroppar på slakterier helt eller delvis ska kasseras. Besluten riktas mot slakterierna – vilket lämnar djurhållarna helt utan möjlighet att överklaga.
Nu riktar branschorganisationen Svenska Köttföretagen och åtta av landets största slakterier allvarlig kritik mot reglerna.
– Slakterierna anser inte att de ska pekas ut som kontrollobjekt, med tanke på att det handlar om fel som har uppkommit på gården och det är hanteringen där som är det viktiga, säger Hans Agné, vd i Svenska Köttföretagen i Skövde.
Beslutar den officiella veterinären om att en hel slaktkropp av nöt ska kasseras på grund av sjukliga förändringar, kan djurhållaren förlora upp till 20 000 kronor.
Officiella veterinären informerar det aktuella slakteriet och i regel även länsstyrelsen om ett kassationsbeslut. Men det är inte alltid den informationen når fram till djurhållaren. Det kan få som konsekvens att problem inte rättas till på gården – vilket i sin tur kan orsaka ett fortsatt lidande för djuren.
– Problemen har ju inte uppstått på slakteriet under de timmarna som djuret har varit där. Det är någonting som måste åtgärdas på gården, därför måste bonden få den här informationen så fort som möjligt, säger Hans Agné.
Han tycker också att det borde finnas möjlighet för en leverantör att få en så kallad second opinion av en annan veterinär.
Enligt Hans Agné är det mycket problematiskt att djurhållare inte kan överklaga den här typen av beslut.
– Det är slakteriet som är Livsmedelsverkets motpart och då kan inte lantbrukaren överklaga direkt mot Livsmedelsverket, säger han.
Från 1 januari 2015 till och med i början av november i år överklagade djurhållare i 26 ärenden där Livsmedelsverket beslutat om hel eller delvis kassation. Under 2015 och 2016 skickade Livsmedelsverket två av dessa överklaganden vidare till Förvaltningsrätten i Uppsala.
Förvaltningsrätten avvisade båda överklagandena då besluten från Livsmedelsverket var ställda till slakterier och inte kunde anses påverka djurhållarnas rättsställning eller intressen på ett sådant sätt att de har rätt att överklaga besluten. Sedan dess har Livsmedelsverket inte skickat vidare några överklaganden av den här typen till förvaltningsrätten.
Hans Agné berättar att branschen tidigare vänt sig till Näringsdepartementet för att få en förändring till stånd så att bönderna ska kunna överklaga besluten, men hittills har ingenting hänt. Det senaste är att man vänt sig med ett skarpt brev till Livsmedelsverket.
På Livsmedelsverket är man tydlig med vad man anser om det juridiska läget.
– När djuren väl har lämnats in till slakteriet, är slakteriet ansvarigt och vi har kontrollansvar över slakteriets verksamhet, säger Anna Lindgren, veterinärinspektör på Livsmedelsverket.
– Det vanligaste är att den sjukliga förändringen som måste otjänligförklaras härstammar från gården. Men slakteriet är vår motpart när vi bestämmer att det måste slängas hela eller delar av en slaktkropp.
Om det blir en konflikt så måste den ligga mellan djurhållaren och slakteriet?
– Ja, så är det, säger Anna Lindgren.
Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Hans Agné på Svenska Köttföretagen. Foto Anna Nordström