Intresset för xenotransplantationer ökar. Men det väcker också många frågor om etik, risk för den mänskliga patienten, djurskydd och smittskydd. Det skriver Statens medicinsk-etiska råd i en debattartikel i DN.

Det pågår många experiment med xenotransplantationer runt om i världen. Nyligen fick en man i Maryland ett grishjärta, och babianer har överlevt i flera år med njurar från genredigerade grisar. Grisorgan har även transplanterats till hjärndöda personer. Forskare har ansökt om tillstånd att utvidga experimenten.

Även om samhället bör satsa på att forska fram nya metoder som kan bota sjukdomar, måste ny teknik vara etiskt godtagbar, skriver rådet. Xenotransplantationer innebär att genredigerade djur föds upp enbart för att tillgodose människors behov. Det väcker frågor om djurs rättigheter. Kan dessa djur leva ett gott liv? Rådet anser att ”denna typ av fullständig instrumentalisering av djurarter är etiskt problematisk, i synnerhet när djuren inte kan leva ett för arten naturligt liv”, heter det i artikeln.

Rådet påpekar vidare att tekniken kan innebär risker för människor. Både riskerna och den potentiella nyttan av xenotransplantationer är delvis okända. Dessutom kan samhället utsattas för smittspridning genom att smittämnen kan överföras från djur till människa, skriver rådet, som varnar för nya pandemier.

Rekommendationen till regeringen och myndigheter är att följa den medicinska och tekniska utvecklingen och noggrant överväga etiska och regulatoriska frågor innan xenotransplantationer tillåts i Sverige.

Källa: DN

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är rådgivande organ till regering och riksdagen och har i uppdrag att rikta uppmärksamheten på nya forskningsrön och tekniker inom biomedicin och sprida kunskap om de medicinsk-etiska frågorna. Rådet består av politiker och sakkunniga.

Bilden är en genrebild och föreställer ett grishjärta.