Antalet bristfälligt märkta djur som når landets slakterier har ökat kraftigt de senaste åren. Det kan utgöra en allvarlig risk vid bland annat smittspårning. Men myndigheterna är osäkra på varför ökningen sker.

– Det är en ökning. Men jag har inget direkt svar på varför det ökar. För jag upplever inte att vi fått större problem med märkningarna av djur, säger Diana Asani som är handläggare på Jordbruksverket.

Inte heller på Livsmedelsverket vet man varför det ökar.

– Jag vet inte skälen till varför det varierar men det har funnits diskussioner om att det kan ha att göra med kvaliteten på öronbrickorna, säger Anna Lindgren som är veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Förra året diarieförde Jordbruksverket hela 217 stycken ärenden som benämns som ”anmäla avvikelse märkning djur” som de fått från officiella veterinärer, OV, på Livsmedelsverket. Det är en ökning på 54 procent jämfört med föregående år och en nästan 200-procentig ökning jämfört med år 2019.

Det handlar om ärenden där OV på slakteriet påträffar djur som har märkningsbrister. Det kan vara frågan om att ett djur helt saknar märkning. Ofta kan slakteriet med hjälp av tillgång till Jordbruksverkets register fastställa identiteten på djuret. När det trots allt inte går kan Livsmedelsverket behöva fatta beslut om att avvisa ett djur från slakt. Det blir då istället destruerat.

– Vi måste ha in anmälan när någon brutit mot märkningsreglerna. Det är inte vi som har kontrollansvaret. Regler för märkning av livsmedelsproducerande djur är det Jordbruksverkets som är ansvariga för. Och har man brutit emot dem så ska vi meddela det till dem i det allra festa fall, säger Anna Lindgren.

Väntar ni in Jordbruksverkets utredning?

– Nej, det finns krav på att slakterierna ska ha rutiner för att kontrollera, följa upp och utreda om de hittar omärkta djur. Ska man slakta ett djur, behöver man veta varifrån det kommer. Det har bland annat att göra med smittskydd, säger Anna Lindgren.

Om slakteriet upptäckter brister då ska man vända sig till den officiella veterinären. Slakteriet har 24 timmar på sig att ta reda på identiteten på djuret. Alltså kan man vänta med slakten i 24 timmar under förutsättning att djurskyddet tillåter det. Om man på den tiden lyckas utreda identiteten kan djuret godkännas.

– Annars måste djuret avvisas. Men vi kommer då ändå att skicka meddelande om bristfälligt identifierat slaktdjur till Jordbruksverket.

På Jordbruksverket upplever man att Livsmedelsverket skickar för många ärenden i onödan.

– Riktlinjerna som Livsmedelsverket har från oss är att de ska skicka in avvikelser när det är djur som inte går att identifiera. Vi upplever att vi får fler ärenden där man faktiskt kan identifiera djuren – fastän de inte har varit korrekt märkta. Och det är egentligen inte dem vi är ute efter, utan de fall då identifieringen fallerat helt och hållet, säger Diana Asani.

Att kunna fastställa exakt var ett djur kommer ifrån är alltså viktigt bland annat om man i ett senare skede behöver smittspåra. Vid avvikelser blir det länsstyrelsen som utreder.

– Vi gör en bedömning av ärendet. Bedömer vi då att det här är något som vi behöver gå vidare med då skickar vi en begäran om kontroll till länsstyrelsen och då får de förse oss med ett kontrollresultat och så vidtar vi åtgärder. Det är viktigt, för vi vill följa upp dem som vi misstänker inte följer reglerna med märkning och identifiering just för smittspårningens skull, , säger Diana Asani.

Text: Håkan Frisell Foto: Livsmedelsverket.