Hur kan övergången från stall till bete ska se ut för att minska risken för hästsjukdomar som kolik och fång? En färsk studie har undersökt problemet och ger rekommendationer.

Ett forskarteam i Norge och Sverige presenterade nyligen en studie om hur övergången från vinterutfodring till bete påverkar hästens digestion och metabolism.

–Sjukdomar som kolik och fång är förhållandevis vanliga i samband med abrupta förändringar i utfodringen, som till exempel betessläpp, säger Cecilia Müller på SLU.

Bakom studien står forskarna Rasmus Bovbjerg Jensen och Phillip Pope från Norwegian University of Life Sciences som utförde arbetet i samarbete med Cecilia Müller från SLU. Den finansierades med hjälp av medel från Stiftelsen Hästforskning som årligen fördelar medel från Agrias forskningsfond.

Forskarteamet ville undersöka hur övergången från hösilage till grönbete påverkade koncentrationen av blodsocker och insulin samt grovtarmsmiljön hos hästen.

Fyra hästar användes och provtogs vid nio tillfällen under en 28-dagarsperiod. De första åtta dagarna utfodrades hästarna med hösilage. Från dag 9 började bete gradvis introduceras fram till dag 23, då hästarna enbart betade och inte utfodrades med något hösilage.

Blodprover analyserades med avseende på glukos, insulin, triglycerider och urea. Prover från grovtarmen analyserades för mikrobiell sammansättning och fermentationsprodukter samt pH-värde.

Den gradvisa övergången till bete gjordes genom att begränsa den tid som hästarna hade tillgång till betet. För att kunna uppskatta hur mycket bete hästarna åt användes så kallad strip-betning, då hästarna fick en ny remsa med bete varje dag. När den dagliga betestiden var slut klipptes det återstående gräset i remsan av och mängden gräs vägdes och jämfördes med mängden gräs från en lika stor remsa på samma betesmark, men där inga hästar betat. På så sätt kunde mängden gräs som hästarna ätit varje dag uppskattas. Prover på hösilaget och betesgräset togs var fjärde dag för att analysera näringssammansättningen.

Som väntat följdes blodglukoshalten av insulinhalten, men de högsta topparna av glukos och insulin uppmättes när hästarna utfodrades med hösilage. Detta var oväntat eftersom intaget av olika sockerarter periodvis var högre när hästar utfodrades med gräs. En förklaring kan vara att hästarna åt hösilage snabbare jämfört med betesgräs, men detta behöver undersökas ytterligare.

Resultaten från studien visade också att en successiv tillvänjning till bete från hösilage som görs över ungefär två veckor inte resulterade i några mätbara störningar av hästens grovtarmsjäsning.

Länk till rapporten här.

Källa: Agria