Jordbruksverket rustar för att flyktingar från Ukraina som har med sig sällskapsdjur till Sverige ska kunna ha kvar djuren samtidigt som hanteringen blir säker. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies upphandlar nu Jordbruksverket bland annat tjänster för isolering av sällskapsdjur.

EU:s medlemsländer gör allt för att hjälpa dem som flyr från Ukraina. Det gäller även de sällskapsdjur som reser med sin ägare. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som anländer tillsammans med sin ägare. Vilka åtgärder som är nödvändiga bedömer Jordbruksverket från fall till fall. Bedömningarna handlar om vilken smittskyddsmässig risk som djuren kan innebära samt hur den risken kan hanteras utan att folkhälsan eller djurhälsan i Sverige äventyras. Ukraina är ett högriskland för rabies och har årligen flera fall hos både hundar och katter, samt sporadiska fall hos människor.

När djurägare kommer till svenska gränsen med sina sällskapsdjur ska de anmäla dem till tullpersonalen. Om djuren inte uppfyller svenska införselkrav kommer tullpersonalen att kontakta Jordbruksverket, som då ber om djurets dokumentation, om det finns någon, samt ställer frågor för att kunna göra de bedömningar som krävs.

– Jordbruksverkets utgångspunkt är att ta hänsyn till de humanitära behoven, att få ha kvar sitt sällskapsdjur, samtidigt som vi säkrar att Sverige även fortsatt har ett gott smittskydd som hindrar att vi får in allvarliga sjukdomar som rabies till landet, säger Simon Löfgren, biträdande enhetschef.

Olika åtgärder kan bli aktuella. Det kan handla om att djuren id-märks, får lämna blodprover och att de sätts i tillfällig isolering tills de kan komma tillbaka till sina ägare.

– För att hantera ett ökat behov av att isolera djur upphandlar vi nu tjänster bland annat av en anläggning i Skåne. Där kan hundar och katter med oklar rabiesstatus hållas isolerade tills risken är så låg att det kan röra sig i samhället, säger Simon Löfgren.

Jordbruksverket betonar att force majeure-undantagen enbart gäller sällskapsdjur som kommer med sina ägare.

– Syftet med undantaget är att hjälpa människor som flyr tillsammans med sina egna sällskapsdjur. Det gäller däremot inte vid införsel av katter och hundar som samlats in vid räddningsinsatser, eller sändningar med så kallade adoptionsdjur där djurens ägare och ursprung är okända eller när någon annan än djurets ägare reser med djuret. Detta innebär en alltför stor smittorisk, säger Simon Löfgren.

Djur som kommer in i landet utan att kontrolleras i tullen behöver fångas upp av smittskyddsskäl. Därför tar Jordbruksverket fram stöd för veterinärer och andra yrkeskategorier som möter människor på flykt med sällskapsdjur. Det handlar bland annat om blanketter på flera språk som kan användas för att samla information om djuren från djurägaren, och informationsmaterial att lämna ut.

I sociala medier förekommer åsikter om att Sverige borde vaccinera djur från Ukraina mot rabies.

– Vaccin är inget botemedel utan måste ges innan djuret smittas, för att ge ett skydd. Därför är isolering den åtgärd vi tillämpar på djur med okänd vaccinationsstatus, säger Katharina Gielen, smittskyddschef.

Källa: Jordbruksverket