I studien har forskarna undersökt kråkfåglar (kaja, kråka, råka, skata) eftersom de är allätare och söker sig till både människor och djurproduktion i jakt på mat. Kråkfåglarna skulle därför kunna vara potentiella smittspridare.

Kråkfåglarnas bakteriestammar var närbesläktade med stammar som tidigare hittats bland både höns och magsjuka människor. Men kråkfåglarna bar inte på de typer som orsakat de senaste årens stora utbrott av campylobacterinfektion hos människor i Sverige och är därför sannolikt en begränsad smittkälla.

– Trots att kråkfåglar så ofta bär på bakterien, verkar de alltså orsaka väldigt få fall av campylobactersmitta bland människor. Vi kommer de närmaste åren att fortsätta undersöka vilken roll vilda djur har i spridningen av magsjukebakterier mellan livsmedelsproducerande djur och från djur till människor, säger Robert Söderlund, forskare vid SVA, som har lett studien.

Med data från den här studien skulle man i framtida studier kunna räkna ut mer exakt hur många fall av campylobactersmitta bland människor som har kråkfåglar som källa.

Från tidigare studier är det känt att livsmedel, framförallt kyckling, är den största smittkällan för människor när det gäller campylobacter. Vatten är också en smittkälla för människor och ett mellansteg i smitta mellan vilda fåglar och människor, eftersom vilda fåglars avföring kan kontaminera vattnet.

Enstaka fåglar som undersöktes i studien bar även på magsjukebakterien yersinia eller antibiotikaresistenta ESBL-producerande enterobakterier, men varken salmonella eller ehec hittades.

Källa: SVA Foto: Mats Egeberg