Juverinflammation, spädgrisdiarré och hästinfluensa studeras i tre nya forskningsprojekt för SVA. Det framgår av ett pressmeddelande.

Mjölkproduktionen kan öka och mjölkens kvalitet som livsmedel kan förbättras om juverhälsoproblem hos kvigor före och vid kalvning kan förebyggas. Forskningsprojektet ”God juverhälsa hos förstakalvare – en väg till god ekonomi i mjölkföretaget” ska under tre år undersöka hur detta bäst görs och hur hållbarheten hos förstakalvarna kan öka. Forskningen startar under april nästa år och stöds med 3,2 miljoner kronor från Stiftelsen lantbruksforskning.

Projektet ska identifiera olika mönster av mjölkcellstal hos nykalvade kvigor i svenska besättningar. Vilka skötsel- och inhysningsfaktorer före och vid kalvning som minskar risken för dålig juverhälsa hos nykalvade kvigor ska också studeras. Dessutom ska forskarna undersöka samband mellan bakterieförekomst på juvret under kvigans uppväxt och juverinfektioner hos nykalvade kvigor, samt ta fram och sprida praktiska råd som leder till god juverhälsa hos nykalvade kvigor.

Forskningsprojektet leds av Karin Persson Waller, statsveterinär vid SVA, och drivs tillsammans med Ann Nyman, forskare vid SVA, och veterinär Åsa Lundberg, Växa Sverige.

SLU och SVA ska tillsammans studera sjukdomsorsaker och utveckla diagnostik för spädgrisdiarré, som blivit ett allt vanligare problem. Clostridium (C.) perfringens typ A (CpA) och C. difficile (Cd) har pekats ut som orsaker till spädgrisdiarré, men deras betydelse är omtvistad. Båda bakterierna har tidigare påvisats hos både sjuka och friska grisar men ett tydligt samband med sjukdom har inte kunnat fastställas.

För att fylla dessa kunskapsluckor vill forskarna nu gå vidare med omfattande jämförelser mellan stammar av CpA, isolerade från sjuka och friska grisar, samt även utvärdera om Cd-toxin kan påvisas i träck från friska grisar. Detta kommer antingen att tala för eller emot att dessa bakterier orsakar spädgrisdiarré, samt ge information som kan användas för utveckling av tillförlitlig diagnostik.

Projektledare är Jenny Larsson, forskare vid SLU, med bland andra forskarna Anna Aspán och Viveca Båverud, båda SVA, samt professor Magdalena Jacobson, SLU, som medsökande till forskningsmedlen. Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning med 1,7 miljoner kronor under två år med start 2017.

Det tredje forskningsprojektet som SVA nu fått medel för handlar om profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus. Det är i dag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna görs så att skyddet blir effektivt. Infektionen orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen.

Projektets syfte är att öka kunskapen om vad som sker när man vaccinerar tävlingshästar mot hästinfluensa. Det specifika målet är att studera hur immunförsvaret, antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen, förändras under en 13-månadersperiod. Resultaten från projektet ska möjliggöra relevant och väl underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Det förekommer att bland annat svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt ska forskarna därför kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning, som vaccinerats med sex månaders intervall.

Projektet leds av Eva Wattrang, forskare vid SVA, och sker i samarbete med Helena Back, som 2015 disputerade vid SLU/SVA på luftvägsviroser hos hästar, samt med veterinär Louise Treiberg Berndtsson och forskare Siamak Zohari, båda vid SVA. Projektet pågår under hela 2017 och har fått 250 000 kronor i stöd från Stiftelsen Hästforskning.

Källa: SVA foto Bengt Ekberg, SVA