Sverige hade lägst förekomst av antikroppar mot salmonella när människor i 13 länder jämfördes i en dansk studie. Studien visar att i länder som har en etablerad salmonellakontroll är risken låg att människor ska smittas av salmonella.

Kontrollen av salmonella i livsmedelskedjan, inklusive djurproduktionen har länge varit en prioriterad fråga i Sverige, där syftet i första hand är att skydda människor mot smittan.

Programmet är effektivt och förekomsten av salmonella i lantbrukets djur i Sverige, liksom i Norge och Finland, är mycket lågt jämfört med andra länder.

Förekomsten av antikroppar visade sig ha ett tydligt samband med antalet salmonellasmittade värphöns, slaktkycklingar och grisar i respektive land. Sverige har mycket få smittade djur och studien visar att i länder med en etablerad salmonellakontroll, till exempel Sverige och Finland, så är risken för människor att smittas av salmonella låg.

I en serie vetenskapliga artiklar från Statens Serum Institut i Danmark har man introducerat en ny metod för att mäta förekomsten av salmonellasmitta hos befolkningen.

Metoden kallas seroincidens och bygger på att man undersöker om det finns antikroppar mot salmonella i blodprover från människor. Finns detta så är det ett tecken på att individen har exponerats för salmonellabakterier.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenteras undersökningar med denna metod som gjorts på blodprover från befolkningen i 13 olika EU-länder. Resultaten visar att den lägsta seroincidensen förekom i de nordiska länderna, och den var allra lägst i Sverige. Länder med höga nivåer var exempelvis Spanien, Polen, Rumänien och Frankrike. En mellangrupp utgjordes av Nederländerna, England, Österrike och Irland.

För att utvärdera studien har man jämfört resultaten med andra källor. Man kunde då visa att seroincidensen i undersökta länder stämde väl överens med risken för svenskar att insjukna i salmonella i samband med besök i dessa länder. Mängden antikroppar överensstämde också väl med förekomsten av salmonella hos värphöns, slaktkyckling och gris i respektive land.

Intressant nog fanns däremot inget samband alls mellan seroincidens och den officiella salmonellastatistiken för människor i de olika länderna.

– De nya data som redovisas i artikeln ger alltså klart besked att de svenska kontrollåtgärderna inom foderindustrin, animalieproduktionen och livsmedelsindustrin, som näringen i samarbete med myndigheterna ansvarar för, haft önskvärd effekt att skydda befolkningen mot salmonellasmitta, säger epidemiolog Elina Lahti, SVA.

(Källa: SVA)