När djuren väl kommer till en veterinär är de sjukare och kräver mer omfattande och tyvärr ibland mer kostsam vård, säger Elisabet Ellström, ordförande Svensk Djursjukvård. Foto: Juliana Fälldin
04 april 2025
Andelen akuta veterinärbesök ökar – det visar ny rapport
Förra året minskade antalet veterinärbesök med 200 000 jämfört med året innan. Samtidigt ökade andelen akuta besök och djuren kräver mer omfattande vård när de väl kommer in. Det visar...
Regeringen har utsett nuvarande gd för Jordbruksverket - Christina Nordin - till ny gd för Livsmedelsverket. Foto: Jordbruksverket/Anna Hållams
04 april 2025
Jordbruksverkets gd blir ny generaldirektör för Livsmedelsverket
Regeringen har utsett Christina Nordin till ny generaldirektör för Livsmedelsverket och kommer därför, med två år kvar på sitt förordnande, avsluta sin tjänst i förtid på Jordbruksverket. Anna Olofsson, som...
Mest lästa
13 mars 2025 - 955
Ökad välfärd för sällskapsdjur – Jordbruksverket föreslår nya regler
24 mars 2025 - 676
Startup lanserar Sveriges första begravningsbyrå för husdjur
26 mars 2025 - 614
Engagemang, innovation och återseenden på Vetadagarna
12 mars 2025 - 565
Vetadagarna 2025 – 45 år av kunskap och gemenskap
Platsannonser
- Veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap (60 procent av utlysningens medel är avsatt för detta område)
- Samhällsvetenskap och humaniora (40 procent av utlysningens medel är avsatt för detta område)
Samverkansprojekt mellan Sverige och Norge uppmuntras, samt samverkan mellan kompetensområden/institutioner och med näringen. Helnorska projekt är också välkomna att söka medel, såväl som helsvenska. Samtliga delar från Stiftelsen hästforsknings forskningsprogram täcks inom den aktuella utlysningen, innefattande samtliga av hästnäringens olika utövningsområden såsom exempelvis, trav, galopp, ridsport och annan hästverksamhet. Stiftelsen förbehåller sig rätten att utöva portföljtänk.
Källa: SHF [post_title] => Stiftelsen Hästforskning öppnar utlysning av forskningsmedel på 12, miljoner [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => stiftelsen-hastforskning-oppnar-utlysning-av-forskningsmedel-pa-12-miljoner [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-04-02 07:49:49 [post_modified_gmt] => 2025-04-02 05:49:49 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24567 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [3] => WP_Post Object ( [ID] => 24563 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-04-01 15:51:41 [post_date_gmt] => 2025-04-01 13:51:41 [post_content] =>Som första kennelklubb i Norden inför Svenska Kennelklubben under våren registreringsbevis som skickas ut i digital form. För den som fortfarande vill ha ett fysiskt exemplar att hålla i handen finns möjligheten att skriva ut eller beställa ett registreringsbevis på finare papper.
Den 22 april inför SKK nya registreringsbevis, som i första hand kommer att existera i digital form. För den som vill ha ett fysiskt exemplar kommer det finnas möjlighet att skriva ut det själv eller beställa en utskrift från SKK. Fysiska exemplar kommer alltså kunna finnas utskrivna på olika typer av papper och i flera exemplar utskrivna vid olika tidpunkter.
Separat vaccinationsintyg
En förändring som kommer märkas veterinärer är att vaccinationsintyget kommer vara ett separat dokument, i stället för att som tidigare vara en del av registreringsbeviset. På samma sätt som registreringsbeviset kommer det kunna vara utskrivet på olika typer av papper och i färg eller svart-vitt. På vaccinationsintyget kommer det finnas en ruta där chipremsan klistras in när hunden ska id-märkas.
Levande dokument
I och med att de nya registreringsintygen hanteras digitalt kommer de också att uppdateras om hunden byter ägare, vinner titlar eller blir belagd med till exempel en avelsspärr.På registreringsbevisets baksida kommer det finnas en qr-kodsom leder till hundens sida på SKK Hunddata så att man kan se att hundens uppgifter i det utskrivna registreringsbeviset fortfarande stämmer.
Överföring vid försäljning
SKKs uppfödare kommer att få registreringsbevisen skickade digitalt till sina sidor på Mitt SKK efter att de registrerat sin valpkull. Där kommer de kunna hantera dokumenten och föra över registreringsbevisen till de nya ägarna vid en försäljning. En förutsättning för att den nya ägaren ska få tillgång till registreringsbeviset är att hen ägarregistrerar sig. Avgiften för detta är som tidigare förbetald av uppfödaren vid registrering.
Med de här förändringarna hoppas SKK att hanteringen av registreringsbevisen blir enklare, mer miljövänliga och en del i moderniseringen av dokumentationen av rashundar.
Källa: SKK [post_title] => Nya registreringsbevis införs hos SSK [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-registreringsbevis-infors-hos-ssk [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-04-01 15:51:41 [post_modified_gmt] => 2025-04-01 13:51:41 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24563 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 24558 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-04-01 09:20:54 [post_date_gmt] => 2025-04-01 07:20:54 [post_content] => Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har under 2024 genomfört en omfattande kartläggning av sin vaccinberedskap för djur, med fokus på lagerhållning, leverantörer och avtal. Detta initiativ syftar till att stärka Sveriges livsmedelsberedskap inför framtida kriser och krig.Den 31 mars redovisade Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, många konkreta åtgärder och förslag för en stark livsmedelsberedskap. Rapporten är ett svar på de regeringsuppdrag inom civilt försvar och den fortsatta uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen som myndigheterna fick 2024.
Ett investeringsprogram för att öka motståndskraften mot störningar inom området livsmedel, dricksvatten, avlopp och avfall, förslag om hur lager kan bidra till att höja beredskapen och insatser för att fortsätta stärka kommuners och regioners förmåga. Det är exempel på hur myndigheterna i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten arbetar med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap inför omfattande kriser och krig.Utvecklar vaccinberedskapen för totalförsvarets krav
SVA har under 2024 kartlagt myndighetens vaccinberedskap avseende lagerhållning, leverantörer och avtal.
– SVA har sedan länge haft som uppgift att stå för vaccinberedskap för djur, för att relevanta vaccin ska finnas tillgängliga när behov finns. Men den behöver utvecklas för att möta totalförsvarets krav. Därför ser vi nu över förutsättningarna och formerna för beredskapslagring, säger SVA:s generaldirektör Ann Lindberg.
Myndigheterna fortsätter nu arbetet med att etablera lager för att öka livsmedelsberedskapen. Arbetet innefattar bland annat att undersöka hur företagsnära beredskapslager av exempelvis insatsvaror som behövs för produktionen i övriga led i livsmedelskedjan skulle kunna inkluderas i investeringsprogrammet.
Källa: SVA [post_title] => Myndigheterna växlar upp – livsmedelsberedskapen stärks [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => myndigheterna-vaxlar-upp-livsmedelsberedskapen-starks [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-04-01 09:20:54 [post_modified_gmt] => 2025-04-01 07:20:54 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24558 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 24554 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-03-31 14:55:09 [post_date_gmt] => 2025-03-31 12:55:09 [post_content] =>Varje år drabbas mer än 600 katter i Agrias bestånd av trafikolyckor. Nya rasprofiler visar också att den vanligaste dödsorsaken bland katter är att de blir påkörda. Det är en anledning till att hälften av huskatterna endast lever i 4,4 år.
– Jag tror inte att någon vill acceptera att trafiken släcker kattliv i förtid. Det är beklämmande att många katter dör alltför tidigt, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria. Här står kattens naturliga beteende att röra sig fritt i konflikt med trygghet och säkerhet, men kattägare kan göra insatser för att minska olyckorna.
Underlaget visar en total medianlivslängd på 6,4 år för samtliga kattraser. Att katter blir påkörda av bil, tåg eller annat fordon är i särklass den vanligaste dödsorsaken. Lotta Möller Koivisto uppmanar kattägare att ta ett större ansvar för att skydda sin katt i närheten av trafikerade vägar. Katter som vistas utomhus kan till exempel utrustas en gps-spårare. I vissa fall kan kattägare erbjuda en inhägnad yta i trädgården eller vänja katten vid säkra promenader i sele. Ett reflexhalsband kan också öka kattens synlighet i mörker.
Andra vanliga dödsorsaker hos katter
– Det finns mycket som en kattägare kan göra för att förebygga en alltför tidig död. Genom att vara medveten om risker, symtom och skadeförebyggande åtgärder kan förhoppningsvis fler katter få ett längre liv, säger Lotta Möller Koivisto.
En annan vanlig dödsorsak är sjukdomar i urinvägarna som avslutar många kattliv i alltför tidig ålder. Därefter kommer infektionssjukdomar, som i vissa fall kan undvikas genom vaccination, avmagring som ofta är ett symtom när katter avlivas till följd av odiagnostiserad sjukdom samt magproblem som kräkningar och diarré.
Medianlivslängden för katter är 6,4 år Medianlivslängden för katterna i underlaget är 6,4 år. Medianvärdet innebär att alla åldrar placerats i storleksordning och det mittersta värde är medianen. Hos Agria upphör livförsäkringen när katten fyller 13 år.
|
Katter som lever längre än eller lika länge som medianlivslängden 6,4 år |
Medianålder vid dödsfallet |
Katter som lever kortare än medianlivslängd 6,4 år |
Medianålder vid dödsfallet |
|
Siames |
7,7 år |
Ragdoll |
6,2 år |
|
Perser |
7,5 år |
Maine coon |
6,2 år |
|
Sphynx |
7,5 år |
Bengal |
5,5 år |
|
Norsk skogkatt |
7,1 år |
Oriental |
5,5 år |
|
Abessinier |
6,7 år |
Sibirisk katt |
4,9 år |
|
Helig birma |
6,8 år |
Huskatt |
4,4 år |
|
Brittisk korthår |
6,4 år |
||
|
Devon rex |
6,4 år |
*Om Agria Breed Profile Katternas hälsoprofiler bygger på Agrias skadestatistik och omfattar 29 veterinärvårdsprofiler och 14 livprofiler. Underlaget utgår ifrån katter med veterinärvårdsförsäkring respektive livförsäkring. Materialet bygger på katter i Agrias bestånd och omfattas av 668 907 katter. Alla profiler delas med SVERAK som sedan distribuerar dem vidare till respektive rasring och katt
Källa: Agria [post_title] => Förebygg med kunskap – därför dör många katter för tidigt [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => forebygg-med-kunskap-darfor-dor-manga-katter-for-tidigt [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-03-31 14:55:09 [post_modified_gmt] => 2025-03-31 12:55:09 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24554 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 24549 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-03-31 08:37:49 [post_date_gmt] => 2025-03-31 06:37:49 [post_content] =>Det svenska lantbruket förändras snabbt. På bara två decennier har antalet nötkreatur, grisar och får blivit betydligt färre, samtidigt som antalet höns skjutit i höjden. Det visar siffror från Jordbruksverket som Dina Försäkringar sammanställt.
I dag finns närmare åtta miljoner höns i Sverige – en ökning med nästan 60 procent jämfört med 2005. Samtidigt har antalet kor, kalvar, tjurar och kvigor minskat med över 12 procent och grisarna är drygt en fjärdedel färre än för 20 år sedan. Även fåren har minskat till antalet, med 4 procent.
Stora lokala skillnader
Utvecklingen är dock långt ifrån jämn över landet. I vissa län har nötkreaturen och grisarna nästan försvunnit, medan hönsindustrin byggts ut i rasande fart. Mest iögonfallande är Norrbottens län, där hönsen ökat med över 600 procent sedan 2005 medan korna och fåren minskat med över 30 procent vardera. Här finns i dag nästan fem gånger fler höns än för 20 år sedan – trots att äggproduktion tidigare knappt fanns i området.
Samtidigt är det inte bara norra Sverige som förändras. Stockholm är det län där antalet nötkreatur minskat mest, med ett tapp på drygt 35 procent, och i Jämtland är grisarna i princip borta – en minskning med hela 86 procent. Antalet får har minskat mest i Västernorrlands län (-26,9 %). På andra håll, som i Kalmar län, Kronobergs län och Jönköpings län har antalet höns däremot ökat kraftigt med mellan 200–400 procent.
Färre och större gårdar
En viktig förklaring till utvecklingen är att lantbruket blivit alltmer centraliserat, menar Stefan Magnusson, expert på lantbruksförsäkringar hos Dina Försäkringar.
– I dag är det färre men större gårdar som står för en allt större del av produktionen. Små gårdar med några kor eller grisar för eget bruk eller lokal försäljning har svårt att klara sig när konkurrensen från billigare importerade produkter ökar och lönsamheten pressas, säger Stefan Magnusson på Dina Försäkringar.
Samtidigt har våra matvanor förändrats.
– Att antalet höns ökat så mycket beror sannolikt på att vi äter mer ägg än tidigare. Ägg ses som ett prisvärt och nyttigt livsmedel och efterfrågan har vuxit, inte minst i takt med att vi äter mindre rött kött. Även om äggproduktionen har minskat något de senaste åren, och det till och med var brist under hösten som en följd av olika sjukdomsutbrott, ligger konsumtionen fortfarande på historiskt höga nivåer. Till skillnad från andra djurslag är vi i stort sett självförsörjande på ägg, vilket gör att produktionen kunnat byggas ut här i Sverige, säger Stefan Magnusson på Dina Försäkringar.
Källa: Dina försäkringar
[post_title] => Hönsen tar över när andra lantbruksdjur försvinner [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => honsen-tar-over-nar-andra-lantbruksdjur-forsvinner [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-03-31 08:37:49 [post_modified_gmt] => 2025-03-31 06:37:49 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24549 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 24543 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-03-28 15:32:18 [post_date_gmt] => 2025-03-28 14:32:18 [post_content] =>Cirka tre av tio hundägare plockar inte alltid upp efter sin hund. Detta visar en undersökning gjord av Arken Zoo. För att uppmärksamma hundägare på detta arrangerar Arken Zoo en nationell hundpromenad den 5 april som utgår från Arken Zoo-butiker över hela Sverige med budskapet "Vissa superhjältar bär mantel, andra bär bajspåsar".
"Jag rastar min hund i skogen" – vanlig anledning till att inte plocka upp
Kvarlämnat hundbajs på gator, parker och stigar är en relativt vanlig syn, trots att hundägare har tillgång till både bajspåsar och hundlatriner. För att ta reda på varför detta sker har Arken Zoo gjort en undersökning där de tog pulsen på hundägare och ställde frågorna som hundägare kanske inte alltid vill svara på.
Resultatet visade att cirka tre av tio hundägare inte alltid plockar upp efter sin hund. Den vanligaste anledningen till detta visade sig vara att man rastar sin hund i skog och mark och därför anser att andra människor inte påverkas av det. Andra anledningar var att man glömt bajspåsar eller att man hade för bråttom för att plocka upp.
– Att plocka upp efter sin hund är en självklarhet och mycket viktigt. Inte bara för allmän trevnad utan även med tanke på att hundavföring som lämnas kvar kan sprida sjukdomar och parasiter. Om alla tar ansvar för att plocka upp efter sin hund så tar vi även ansvar för djurens hälsa och folkhälsan, säger Simone Häusler, veterinär på Arken Zoo Veterinärklinik Falun.
Det som göms i snö...
Majoriteten av alla hundägare i undersökningen (sju av tio) säger sig plocka upp efter sin hund, men varannan hundägare tror även att det är mer sannolikt att andra inte plockar upp efter sin hund när det är snö ute. Något som är särskilt aktuellt nu under vårmånaderna när snön smälter och visar vad som gömt sig under det kalla täcket.
Nationell hundpromenad
Den 5 april anordnar Arken Zoo en hundpromenad som utgår från nästan alla Arken Zoo-butiker över hela Sverige. Temat för promenaden är ”Vissa superhjältar bär mantel, andra bär bajspåsar”, för att påminna hundägare om att det gör skillnad för både människor och natur att plocka upp efter sin hund. Under promenaden erbjuder Arken Zoo även gratis bajspåsar till alla som promenerar.
– Vi vill uppmärksamma om hur viktigt det är att plocka upp efter sin hund, och vilken stor skillnad det gör för både människor och natur. Enligt vår undersökning plockar sju av tio hundägare alltid upp efter sina hundar vilket är fantastiskt, men det är fortfarande cirka tre av tio som inte alltid gör det. Därför tror vi att en påminnelse i form av en stor hundpromenad över hela Sverige kan hjälpa till på vägen, säger Daniel Pettersson, Försäljningschef på Arken Zoo.
Källa: Arken Zoo
[post_title] => Nationell hundpromenad för att påminna om att plocka upp bajset [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nationell-hundpromenad-for-att-paminna-om-att-plocka-upp-bajset [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-03-28 15:32:18 [post_modified_gmt] => 2025-03-28 14:32:18 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24543 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 24537 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-03-28 09:47:51 [post_date_gmt] => 2025-03-28 08:47:51 [post_content] =>I början av mars rapporterades om ett fall av mul- och klövsjuka i Ungern. Fredagen den 21 mars rapporterades fall från Slovakien i ett område nära det första fallet i Ungern och den 26 mars meddelade Ungern att de påvisat mul- och klövsjuka i ytterligare en besättning, det skriver Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
I januari påvisades mul- och klövsjuka i en mindre besättning med vattenbufflar Tyskland, det utbrottet fick ingen vidare spridning vilket är ganska unikt för ett virus som är så pass smittsamt som mul- och klövsjuka. Den sjunde mars kom rapporter om mul- och klövsjukeutbrott i en större mjölkbesättning i Ungern, orsakat av en annan virusstam än den som påvisats i Tyskland. De nya fall som nu rapporteras från Slovakien och Ungern hör sannolikt till ett och samma utbrott som det första fallet i Ungern även om detaljerad analys av viruset ännu inte har bekräftat att så är fallet. Geografiskt ligger det senast påvisade fallet nära Österrike som nu också omfattas av restriktionszoner.
– Att det nu upptäcks ytterligare fall i Ungern och Slovakien är med tanke på sjukdomens smittsamhet inte oväntat. Men det påminner oss återigen om hur viktigt det är att djurägare och veterinärer i Sverige är uppmärksamma och anmäler symptom på mul- och klövsjuka så att vi kan upptäcka utbrott tidigt och på så sätt begränsa vidare spridning, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Risken för spridning till Sverige bedöms förhöjd
Omfattande åtgärder har införts i de drabbade länderna men det går i nuläget inte att veta hur utbrottet kommer att utveckla sig. Det har under kort tid påvisats flera positiva besättningar och det kan finnas fler smittade besättningar som ännu inte är upptäckta vilket skapar osäkerhet bedömningen av smittläget.
Med anledning av de nya fall som rapporterats från Slovakien och Ungern har data över transporter av mottagliga djur och produkter till Sverige från de drabbade områdena analyseras. Inga riskabla kontakter har identifierats. Men sjukdomen kan också spridas indirekt via personer, kläder eller föremål som varit i direkt kontakt med smittade djur eller utsöndringar från dessa och sedan kommer i kontakt med mottagliga djur.
– Med tanke på de nya fallen som rapporterats och det osäkra smittläget bedöms risken för spridning av mul- och klövsjuka till Sverige vara förhöjd, men i utbrottets nuvarande omfattning på en fortsatt mycket låg nivå. Denna bedömning kan komma att ändras beroende på hur utbrottet utvecklar sig och vi följer därför läget noga. Det är alltid viktigt för djurägare att tänka på smittskyddet för att undvika att få in smitta i besättningen. Mul- och klövsjuka förekommer i många länder i världen och virus kan, utöver direkt kontakt med djur, också spridas med djurprodukter, transporter och besökare till gården, säger Karl Ståhl.
Källa: SVA [post_title] => Nya fall av mul- och klövsjuka i EU [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-fall-av-mul-och-klovsjuka-i-eu [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-03-28 09:53:34 [post_modified_gmt] => 2025-03-28 08:53:34 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24537 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 24534 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-03-27 08:12:08 [post_date_gmt] => 2025-03-27 07:12:08 [post_content] =>Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) satsar under 2025 på flera nya projekt om hästsjukdomar i Sverige. Målet är att förbättra hästhälsan och minska ekonomiska förluster för hästnäringen.
Bland hästsjukdomarna som undersöks finns livmoderinflammationen CEM, luftvägsinfektionerna kvarka och EHV-4, hästcorona som kan ge feber och tarmlidande, samt de fästingburna sjukdomarna TBE och anaplasma. De kan orsaka stora problem för hästar och leda till inställda tävlingar samt stängda stall och ridskolor.
– Att övervaka de här sjukdomarna handlar både om hästarnas välmående och om att skydda hästnäringen i Sverige, säger Johanna Lindahl, statsveterinär vid SVA.
Satsning på att stoppa CEM
Ett av projekten fokuserar på att bekämpa den smittsamma livmoderinflammationen CEM. Under 2025 planerar SVA att testa alla islandshästar inom svensk avel.
– CEM är mycket fruktad inom hästaveln, eftersom smittan kan leda till stora ekonomiska förluster när stona får problem att bli dräktiga och smittspårning och behandlingar ska genomföras, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär.
Eftersom många fall av CEM har upptäckts i Danmark och även några i Sverige, är risken för spridning för närvarande förhöjd. Hästar kan bära på smittan utan att det syns utåt. Målet är att identifiera smittade hästar och ta fram åtgärder för att minska spridningen.
Hästcorona – är det en ny eller gammal sjukdom?
Forskningsprojektet om hästcorona undersöker med hjälp av analys av prover från biobanker hur länge smittan funnits i landet. Analysen för hästcoronaviruset infördes för några år sedan, men med hjälp av biobanker undersöks nu prover från förr. Hästcorona kan orsaka feber och kolik.
– Vi har redan kommit fram till att hästar utsattes för cirkulerande coronasmitta redan för tjugo år sedan, och nu gräver vi ännu längre bakåt i tiden, säger Branislav Lakic, biträdande statsveterinär.
Projektet undersöker också hur stor andel av hästarna i drabbade stall som utsöndrar virus i träcken och hur länge, samt hur länge antikroppar kvarstår i blodet efter infektion. Det ger ny kunskap om smittrisker och immunförsvar.
Kartläggning av kvarka, EHV-4, TBE och anaplasma
Ett tredje projekt undersöker hur vanliga luftvägsinfektionerna kvarka och EHV-4 samt de fästingburna sjukdomarna TBE och anaplasma är bland hästar i Sverige idag. Genom att undersöka blodprover går det att få fram hur många hästar som har utsatts för smittorna. För TBE som kan ge hjärnhinneinflammation och anaplasma som kan ge hög feber, ska forskarna även undersöka var i Sverige risken är störst att en häst smittas.
– När vi får en baslinje för smittläget kan vi också skapa effektivare strategier för att skydda hästarna och samtidigt stärka hästnäringen, säger Gittan Gröndahl.
Särskilt kvarka kan orsaka långa uppehåll i verksamheten och stora kostnader när en anläggning drabbas. Nya hästar, speciellt importerade, kan också innebära en hög smittorisk.
– Därför är det viktigt med bra rutiner för karantän, smittskydd och vaccination, betonar de tre hästexperterna som tillsammans driver den aktuella forskningen framåt på SVA.
Flera finansiärer är med
Projekten genomförs med finansiering av Jordbruksverket, Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) och FORMAS. Med dessa satsningar hoppas forskarna kunna bidra till friskare hästar och en hållbar hästnäring i Sverige.
Källa: SVA [post_title] => SVA satsar på flera nya projekt för att förbättra hästhälsan [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sva-satsar-pa-flera-nya-projekt-for-att-forbattra-hasthalsan [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-03-27 08:12:08 [post_modified_gmt] => 2025-03-27 07:12:08 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24534 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 24576 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-04-03 09:28:51 [post_date_gmt] => 2025-04-03 07:28:51 [post_content] =>Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Av den hela summan på 40 miljoner kronor i Öppna utlysningen 2025 är hälften direkt insamlade från lantbruksnäringen och resterande en medfinansiering av statliga medel via forskningsrådet Formas. Stiftelsen Lantbruksforsknings unika finansieringsmodell kombinerar närhet till de praktiska behoven inom lantbruket med höga akademiska krav på de projekt som beviljas medel.
Akademi och lantbruk krokar arm
Stiftelsen finansierar forskning som leder till konkret nytta, ökad konkurrenskraft och lönsamhet för Sveriges lantbrukare, med andra ord tillämpad forskning. I utlysningen finns också krav på engagemang hos aktörer både från näring och akademi och det betonas att implementeringen är lika viktig som forsknings- och innovationsprocessen i sig.
– Med en representant från näringen knuten till projektet skapas viktiga synergier mellan akademi och praktisk tillämpning. Vi tycker det är ett lyckat koncept som gynnar utveckling och innovation, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.
Dockar i nya livsmedelsstrategin
Ansökningar kan göras inom de två tvärvetenskapliga fokusområdena Livsmedel samt Klimat och Miljö. Ett företagande- och hållbarhetsperspektiv ska genomsyra den forskning som finansieras av stiftelsen. Ansökningar inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning som bidrar till lantbrukets utveckling välkomnas.
– Det breda fokus inom livsmedel och klimat och miljö, som den årliga öppna utlysningen haft de senaste fyra åren, känns relevant och helt rätt i tiden för att docka i landets nya livsmedelsstrategi. Det kommer krävas engagemang både från politik, akademi och näring för att göra våra produktionssystem såväl stabila som dynamiska för klimatomställningen och den ökade inhemska produktionen, säger Mathilda Hollertz, vd på Stiftelsen Lantbruksforskning.
Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning
[post_title] => Nu öppnas Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning - 40 miljoner [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nu-oppnas-stiftelsen-lantbruksforsknings-storsta-utlysning-40-miljoner [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-04-03 09:37:54 [post_modified_gmt] => 2025-04-03 07:37:54 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24576 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3419 [max_num_pages] => 342 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm, på bilden Adrien Kroese från SLU som forskar i hur kor rör sig. Foto: Stiftelsen Lantbruksforskning
03 april 2025
Nu öppnas Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning – 40 miljoner
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar. Av den hela summan på 40 miljoner kronor i Öppna...
Sveland utökar stödet till oroliga djurägare genom samarbete med Distriktsveterinärerna.Foto: Adobe Stock
02 april 2025
Sveland utökar stödet till djurägare samarbetar med Distriktsveterinärerna
Nu har Svelands kunder tillgång till stöd i sitt djurägande och hjälp med att bedöma behovet av veterinärvård dygnet runt. Den som ringer Svelands Vårdguide när tjänsten är stängd kan...
SHF öppnar utlysning av forskningsmedel på 12,2 miljoner svenska kronor och 10,5 miljoner norska kronor. Foto: Adobe Stock
02 april 2025
Stiftelsen Hästforskning öppnar utlysning av forskningsmedel på 12, miljoner
I dag den 2 april klockan 12.00 öppnar Stiftelsen Hästforskning (SHF) sin årliga öppna utlysning av forskningsmedel. Årets öppna utlysning är på totalt 12,2 miljoner svenska kronor, varav uppskattningsvis 4...
SKK inför nu digitala registreringsbevis. Foto: Måns Engelbrektsson
01 april 2025
Nya registreringsbevis införs hos SSK
Som första kennelklubb i Norden inför Svenska Kennelklubben under våren registreringsbevis som skickas ut i digital form. För den som fortfarande vill ha ett fysiskt exemplar att hålla i handen...
Ann Lindberg, gd för SVA, säger att man nu ser över formerna för beredskapslagring. Foto: SVA
01 april 2025
Myndigheterna växlar upp – livsmedelsberedskapen stärks
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har under 2024 genomfört en omfattande kartläggning av sin vaccinberedskap för djur, med fokus på lagerhållning, leverantörer och avtal. Detta initiativ syftar till att stärka Sveriges...
Trafiken är det som skördar flest kattliv. Foto: Adobe Stock
31 mars 2025
Förebygg med kunskap – därför dör många katter för tidigt
Varje år drabbas mer än 600 katter i Agrias bestånd av trafikolyckor. Nya rasprofiler visar också att den vanligaste dödsorsaken bland katter är att de blir påkörda. Det är en...
Sedan 2005 har antalet höns i Sverige ökat med nästan 60 procent. Foto: Skapad med hjälp av AI/Adobe Stock
31 mars 2025
Hönsen tar över när andra lantbruksdjur försvinner
Det svenska lantbruket förändras snabbt. På bara två decennier har antalet nötkreatur, grisar och får blivit betydligt färre, samtidigt som antalet höns skjutit i höjden. Det visar siffror från Jordbruksverket...
Det gör skillnad för både människor och natur att plocka upp efter sin hund. Foto: Adobe Stock
28 mars 2025
Nationell hundpromenad för att påminna om att plocka upp bajset
Cirka tre av tio hundägare plockar inte alltid upp efter sin hund. Detta visar en undersökning gjord av Arken Zoo. För att uppmärksamma hundägare på detta arrangerar Arken Zoo en...
Statsepizootologen Karl Ståhl kommenterar läget efter nya fall av mul- och klövsjuka konstaterats i Europa. Foto: Göran Ekeberg/AddLight
28 mars 2025
Nya fall av mul- och klövsjuka i EU
I början av mars rapporterades om ett fall av mul- och klövsjuka i Ungern. Fredagen den 21 mars rapporterades fall från Slovakien i ett område nära det första fallet i...
SVA satsar på forskning för friskare hästar med flera projekt på gång under 2025. Foto: Adobe Stock
27 mars 2025
SVA satsar på flera nya projekt för att förbättra hästhälsan
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) satsar under 2025 på flera nya projekt om hästsjukdomar i Sverige. Målet är att förbättra hästhälsan och minska ekonomiska förluster för hästnäringen. Bland hästsjukdomarna som undersöks...