Antibakteriellt material återställer antibiotikas effekt mot resistenta bakterier
Forskning från Chalmers tekniska högskola visar att resistenta bakterier kan bli mottagliga för antibiotika igen om behandlingen kombineras med ett material som är utrustat med antibakteriella peptider. Foto: Saba Atefyekta/Chalmers 20 november 2024

Antibakteriellt material återställer antibiotikas effekt mot resistenta bakterier

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har tagit fram ett antibakteriellt material som i kombination med antibiotika kan göra läkemedel effektiva igen mot resistenta bakterier, exempelvis MRSA. Studien visar att effekten...

E-tjänst ska underlätta biverkningsrapportering för veterinärläkemedel
Ny e-tjänst ersätter pappersblanketter för smidigare rapportering av misstänkte biverkningar efter läkemedel av djur. Foto: Johnér 19 november 2024

E-tjänst ska underlätta biverkningsrapportering för veterinärläkemedel

En ny e-tjänst ersätter tidigare pappersblanketter för att rapportera misstänkta biverkningar efter läkemedelsbehandling av djur. Läkemedelsverket uppmanar all personal inom djurens hälso- och sjukvård att rapportera in misstänkta biverkningar. Veterinärer...

Nyhetsbrev Sök
Mest lästa
05 november 2024 - 1509
Abtin Mojarradi är nominerad till Årets Veterinär 2024
,
04 november 2024 - 1407
Sara Nyman är nominerad till Årets Veterinär 2024
,
06 november 2024 - 1198
Maria Cedersmyg, Karl Ståhl och Erika Chenais är tillsammans nominerade till Årets Veterinär 2024
,
24 oktober 2024 - 1132
Jurymötet för Årets Veterinär 2024 genomfört – snart presenteras de nominerade
Platsannonser
WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23746
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-19 08:32:12
                    [post_date_gmt] => 2024-11-19 07:32:12
                    [post_content] => 
Från och med december månad kommer stängslet, som hägnat in området där smittade vildsvin av afrikansk svinpest har hittats, att börja monteras ned. Arbetet ska vara klart senast den 1 april 2025.


– Ett avtal har tecknats med en entreprenör som kommer att montera ned stängslet. Arbetet påbörjas under december månad och ska vara klart senast den första april. Förhoppningsvis tidigare än så, men väderlek och annat kan påverka tidplanen, säger Erik Pettersson, på Hela


Det har funnits önskemål från markägare om att få ha kvar stängslet på sin mark, men det är tyvärr inte möjligt eftersom stängslet sattes upp med stöd av epizootilagstiftningen och det stödet finns inte längre kvar.



Stängslen minskade risken


Syftet med stängslet har varit att minska risken för att vildsvin som bar på smitta skulle lämna området och sprida smittan vidare. Det minskade också risken att friska vildsvin tog sig in i det smittade området. Stängslingen var en del i bekämpningsstrategin och har varit en effektiv smittskyddsåtgärd.



Fakta om kärnområdet som stängslades in


Källa: Jordbruksverket
                    [post_title] => Stängslet runt ”kärnområdet” tas nu bort
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => stangslet-runt-karnomradet-tas-nu-bort
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-19 08:32:12
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-19 07:32:12
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23746
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23690
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-19 08:30:25
                    [post_date_gmt] => 2024-11-19 07:30:25
                    [post_content] => 
Prisutdelningen tar plats på Waterfront i Stockholm den 25 november. Vi bjuder på frukost, inspirerande föredrag om att hålla hela arbetslivet med veterinär och coach Nadina Cojocaru och vinnarintervju med Årets Veterinär 2024!


I år blir prisutdelningen live då det blir tillfälle att lyssna på föredraget ”Så håller du hela vägen” och prisutdelningen då vi presenterar Årets Veterinär 2024. Vi bjuder på frukost och tillfälle att nätverka med kollegor. Anmäl dig till info@veterinarmagazinet.se. Det blir ett intimt event så boka innan det blir fullt.



Dagens hållpunkter:


Frukost: 9.00
Föredrag: 9.30
Intervju med representanter från juryn och Agria:  10.15
Prisutdelning och intervju med Årets Veterinär 2024: 10.30

Anmäl dig till info@veterinarmagazinet.se 
Ange: Frukost Årets Veterinär

Möt dagens talare Nadina Cojocaru


Vad kan våra deltagare förvänta sig av ditt föredrag?


– Det blir en interaktiv föreläsning med enkla tips om hur vi faktiskt kan bli mentalt och fysiskt starka genom de liv vi lever. Ja, det gäller hela livet, vi kan inte dela upp den komplexa människan i en privat- och en yrkesroll - de delarna påverkar varandra och för att hålla hela vägen behöver båda med.


Varför är det viktigt att tänka hållbart även här?


– Det finns fakta, och så våra tankar om fakta. De tankarna skapar våra känslor och påverkar hur vi mår. Ju mer vi tänker på samma sätt, och använder samma hjärnbanor, desto svårare är det att förändra sitt humör och livskvalité.


Varför började du själv med det här?


– Jag såg hur många av mina kollegor led utan att veta de själva kan påverka deras sätt att tänka och därigenom sin livskvalité. Vi behöver behålla våra veterinärer i branschen och jag tror att med rätt verktyg kan vi behålla fler.


Kommer deltagarna få konkreta tips för ett hållbart yrkesliv?


– Ja, både för att skapa ett hållbart yrkesliv och en bättre livskvalité generellt. Vi kan inte tänka hållbarhet utan att tänka på människan som helhet.


Du är ju själv yrkesverksam som veterinär vad, enligt din erfarenhet, är en viktig pusselbit för att hålla?


– Tänk på att inte ha ”offerkoftan” på för länge, alltså den rollen vi tar när vi klagar. Var uppmärksam på dig själv i alla situationer, efter ett tag märker du hur många samtal som handlar om att klaga, visa missnöje – det är ett normalt hjärnmönster som är svårt att bryta, jag vet. Men det skapar stress därför ska vi bryta det mönstret.



Årets finalister


Utmärkelsen Årets Veterinär delas ut till en kollega som är särskilt framstående inom sitt område och därmed synliggör veterinärens viktiga arbete i samhället och efter årets juryarbete har vi inte mindre än 5 personer som är nominerade, som har presenterats på hemsidan och i nya numret av VeterinärMagazinet.


Årets finalister är: Abtin Mojarradi, veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar samt specialist neurologi, han arbetar hos Awake Djursjukhus. Sara Nyman, veterinär, veterinärmedicine doktor, sitter i Veterinärförbundets Hästsektions ledningsgrupp, i dess Normgrupp samt i Läkemedelsverkets vetenskapliga råd för veterinärmedicin och driver företaget Hästhälsovården, Maria Cedersmyg, veterinär, smittskyddshandläggare hos Jordbruksverket som är nominerad tillsammans med Karl Ståhl, veterinär och statsepizootolog och Erika Chenais, statsveterinär och docent hos Statens Veterinärmedicinska anstalt.

Läs mer om årets finalister: 

Abtin Mojarradi är nominerad till Årets Veterinär 2024

Sara Nyman är nominerad till Årets Veterinär 2024

Maria Cedersmyg, Karl Ståhl och Erika Chenais är tillsammans nominerade till Årets Veterinär 2024

Juryns uppdrag


Juryns uppdrag är att leta efter en kollega som är särskilt framstående inom sitt område och därmed synliggör veterinärens viktiga arbete i samhället. Och/eller är innovativ inom ny teknik eller nya medicinska områden. Och/eller håller etiken högt i sin interaktion med kolleger, chefer och det omgivande samhället, till exempel djurägare.

Juryn föreslår inga kandidater själv det är tidningens läsare som skickat in nomineringar, och juryns uppdrag är att av dessa inkomna förslag diskutera sig fram till finalister och vinnare.

[caption id="attachment_23336" align="aligncenter" width="1004"] Bert Jan Reezig, Evidensia Göteborg, Lotta Möller Koivisto, Agria, Jenny Persson, VeterinärMagazinet, Marie Jury, Väsby Djursjukhus. Bilden är ett montage och fotografer är: Emelie Lager, Agria, Liza Simonsson och Linus Bokehsius.[/caption]

I år består juryn av de två veteranerna Marie Jury, chef för Väsby djursjukhus, och Bert Jan Reezig, Evidensia Göteborg, och två nykomlingar nämligen Lotta Möller Koivisto, veterinär för Agria djurförsäkring, och Jenny Persson, tidningens nya chefredaktör. 

                    [post_title] => Var med på prisutdelningen av Årets Veterinär 2024
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => var-med-pa-prisutdelningen-av-arets-veterinar-2024
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-19 08:34:40
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-19 07:34:40
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23690
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23740
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-18 11:50:07
                    [post_date_gmt] => 2024-11-18 10:50:07
                    [post_content] => 
Läkemedelsverket har vid kontroll av marknadsplatser på nätet hittat utbredd olaglig försäljning av djurläkemedel med utländsk märkning. Handlarna har inte haft tillstånd och i flera fall har läkemedlen visat sig vara förfalskningar. Läkemedelsverket råder djurägare att alltid handla djurläkemedel från apotek, som har tillstånd att sälja läkemedel för djur i Sverige.


Läkemedelsverket har köpt in djurläkemedel mot fästingar från webbplatser och marknadsplatser som vänder sig till svenska konsumenter, och fått förfalskade läkemedel. Läkemedlen har inte svensk text på förpackningen, men ser ut att komma från godkända läkemedelstillverkare. Vid närmare kontroll visade det sig vara förfalskningar och analyser har visat att de inte innehåller de aktiva ämnen som anges på förpackningarna. Om de används, har de därför inte någon effekt. Liknande förfalskningar har tidigare rapporterats i andra europeiska länder.



Olaglig försäljning


Läkemedelsverket ser allvarligt på att det förekommer olaglig försäljning av djurläkemedel till svenska djurägare och att djur dessutom kan ha behandlats med förfalskade läkemedel. Läkemedelsverket har förbjudit två svenska bolag, CDON och Fyndiq, att marknadsföra eller sälja djurläkemedel. Bolagen kan komma att överklaga Läkemedelsverkets beslut.

Källa: Läkemedelsverket
                    [post_title] => Uppmaning till djurägare från Läkemedelsverket - köp bara djurläkemedel på apotek
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => uppmaning-till-djuragare-fran-lakemedelsverket-kop-bara-djurlakemedel-pa-apotek
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-18 13:59:29
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-18 12:59:29
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23740
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23734
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-18 09:46:32
                    [post_date_gmt] => 2024-11-18 08:46:32
                    [post_content] => Totalt valdes 27 nya ledamöter in till Kungliga Skogs- och lantbruksakademins tre avdelningar vid mötet den 14 november - tre på den listan är veterinär, varav två är verksamma i Sverige. 

De nya svenska ledamöterna i Jordbruksavdelningen är Helena Aronsson, Uppsala, Lotta Berg, Axvall, Palle Borgström, Älvängen, Karin Brynell, Stockholm, Folke Cerenius, Lidköping, Magdalena Hermelin, Skänninge, och Ingrid Rydberg, Bryssel.


Nya internationella ledamöter är Alexander Döring (Tyskland), Andrea Gavinelli (Italien) och Katrina Rønningen (Norge).


Akademiens Jordbruksavdelning arbetar med frågor som berör produktion, förädling och marknad i teori och praktik inklusive specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor inom jordbruk, trädgård och veterinärmedicin samt de miljöfrågor som hör samman med dessa områden.



Två svenska veterinärer på listan

Lotta Berg (1968) är veterinär och professor vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU. Hon har arbetat nationellt och internationellt med forskning och undervisning kring förebyggande djurhälsa och djurskydd, främst för lantbrukets djur. Lottas forskning rör frågor kring utformning, kontroll och efterlevnad av olika regelverk på djurskyddssidan. Hon är även engagerad i beredskapsfrågor vad gäller livsmedelsförsörjning och djurskydd.

Folke Cerenius (1960) är veterinär och har bakgrund som länsveterinär och handläggare vid Jordbruksverket. Han har en unik erfarenhet av internationell krisberedskap, krishantering och förebyggande hälso- och sjukvård, och har på humansidan arbetat vid Försvarsmedicincentrum. Han är medlem i BAHP:s expertråd, har ett brett kontaktnät och arbetar med samverkansfrågor av stor betydelse för vår livsmedelsförsörjning i kristider.

Från EU-kommission

Andrea Gavinelli (1965, Italien) är veterinär och chef för Djurskyddsenheten vid EU-kommissionen i Bryssel. Han ansvarar för hantering och översyn av europeisk policy och lagstiftning inom området djurskydd; uppfödning, transport och slakt. Andrea har även ansvar för att samordna och implementera policys relaterade till den europeiska strategin för antibiotikaresistens. Allt detta görs inom ramen för strategin Farm to Fork. Andrea har en unikt bred kompetens och stort kontaktnät när det gäller arbetet för djurhälsa och djurskydd på hög EU-nivå.

Källa: KSLA
                    [post_title] => Nya ledamöter till KSLA:s jordbruksavdelning
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => nya-ledamoter-till-kslas-jordbruksavdelning
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-18 09:46:32
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-18 08:46:32
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23734
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23731
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-15 08:11:13
                    [post_date_gmt] => 2024-11-15 07:11:13
                    [post_content] => 
Ny analys från Kattly.se, baserad på statistik från SCB, visar att veterinärtjänster i Sverige har genomgått en markant prisnedgång under 2024. Samtidigt har den generella prisnivån på varor och tjänster fortsatt att stiga. Veterinärkostnader går således emot den allmänna trenden i samhället.


Inflationstakten enligt KPI var 1,6 procent i oktober, medan KPI för veterinärtjänster har minskat med 7,2 procent jämfört med oktober förra året. Veterinärtjänsternas KPI nådde en topp under första halvåret i år och har sedan i våras visat en tydligt sjunkande trend. Mellan januari och oktober 2024 har priserna för veterinärtjänster sjunkit med nästan 15 procent, från 206,69 i januari till 176,13 i oktober.


Under perioden januari till oktober har KPI för alla varor och tjänster däremot ökat något. Detta innebär att prisbilden för veterinärtjänster blivit betydligt mer fördelaktig för djurägare.


– Vi på värdesätter denna positiva prisutveckling på veterinärtjänster mycket högt. Vi arbetar dagligen för att stödja Sveriges katt- och djurägare och de lägre priserna gör det enklare för dem att ta hand om sina djur, säger Joakim Flisberg, grundare av Kattly.se.



Sund nedgång


I början av året och för ett år sedan ökade veterinärtjänsternas priser snabbare än den generella prisutvecklingen i landet. I januari 2024 var inflationen enligt KPI 5,4 procent i Sverige, medan KPI för veterinärtjänster låg på hela 14,2 procent. I oktober förra året var inflationen enligt KPI 6,5 procent i Sverige, medan KPI för veterinärtjänster var 7,4 procent. 


– Det är därmed en sund korrigering av priset på veterinärtjänster som vi ser under 2024, avslutar Joakim Flisberg.

Källa: Kattly
                    [post_title] => Analys visar att veterinärpriser sjunker
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => analys-visar-att-veterinarpriser-sjunker
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-15 08:11:13
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-15 07:11:13
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23731
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23728
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-14 10:24:16
                    [post_date_gmt] => 2024-11-14 09:24:16
                    [post_content] => 
Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att kartlägga och analysera köp av illegala läkemedel, inklusive veterinära läkemedel, samt de webbplatser som säljer läkemedel utan tillstånd. Olagliga och förfalskade djurläkemedel utgör en allvarlig risk eftersom de kan innehålla felaktiga eller skadliga ingredienser.


– Illegala läkemedel är en allvarlig risk som kan leda till att djur far illa eller i värsta fall dör. En översyn är därför jätteviktig ur djurskyddssynpunkt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.


I uppdraget ingår även att föreslå relevanta och kraftfulla åtgärder för att motverka köp av falska läkemedel samt informera brett om riskerna med det. Syftet är att öka insikten om de stora hälsoriskerna samt öka kunskapen om att endast apotek med den godkända apotekssymbolen ska användas.


I Läkemedelsverket uppdrag ingår bland annat:



                    [post_title] => Säkerheten för djurläkemedel ska ökas - nytt uppdrag till Läkemedelsverket
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => sakerheten-for-djurlakemedel-ska-okas-nytt-uppdrag-till-lakemedelsverket
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-14 10:24:16
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-14 09:24:16
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23728
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23722
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-14 09:56:48
                    [post_date_gmt] => 2024-11-14 08:56:48
                    [post_content] => 
Medvetenhet om problemen, ökad kunskap, förbättrad arbetsställning, mikropauser och variation i arbetet. Det är de viktigaste delarna för att motverka belastningsskador.

Denna artikel är en förkortning av texten som publicerades i nya numret av VeterinärMagazinet  – saknar du tidningen skapa en prenumeration genom att klicka här:

Många veterinärer upplever värk och ömhet i nackel, axlar och rygg. Dessa problem kan ofta härledas till statiska arbetspositioner, tunga lyft, obekväm kroppshållning, och repetitiva rörelser.


– Långvariga statiska arbetspositioner ger stor belastning på nacke, rygg och axlar. De statiska momenten är några av de sämre arbetsuppgifterna som man kan göra. Våra kroppar är inte byggda för det, vi är byggda för ett liv i rörelse. Det är väldigt belastande och behöver inte gå särskilt lång tid för att man ska känna av besvären, förklarar Martha Östlund, Arbetsmiljöingenjör, socionom, och arbetsmiljörådgivare i föreningen Säker arbetsmiljö Sverige, som bland annat gör konsultuppdrag för Gröna arbetsgivare.



De viktiga mikropauserna


Men hur kan veterinärer med enkla åtgärder förbättra ergonomin i sin arbetsmiljö och vardag? Ett av Marthas absolut bästa tips är mikropauser.


– Vissa arbetsuppgifter måste ju utföras. Om man exempelvis opererar eller behandlar tänder så handlar det ofta om lång tid i samma, och ibland obekväma, position.


Då är det mycket viktigt med mikropauser. Bara att släppa det man gör i några sekunder till exempel en gång i halvtimmen, sträcka på kroppen och ruska på händerna gör mycket för kroppen. Att ta dessa mikropauser när det finns möjlighet kan göra stor skillnad för individens hälsa och hållbarhet inom yrket.



Implementera rörelse och variation


Att implementera rörelse och variation i sin arbetsdag förebygger belastningsskador. Bara något så enkelt som att se till att ha fritt utrymme runt bordet, så att du som veterinär med lätthet kan förflytta dig dig och skapa bättre arbetsställningar i raka linjer, kan göra stor skillnad.


– Dentalveterinärer är en av de yrkeskategorier som ofta får ont i nacke, axlar och rygg. Böjda och vridna arbetsställningar under lång tid är inte nyttigt för kroppen, säger ergonom Lisa Mellegård på Skaraborgshälsan som just nu jobbar med Veterinärhuset Lidköping Evidensia för att förbättra ergonomin hos tandspecialisterna där.

Text: Maria Lindberg

Läs hela texten i nya numret!
                    [post_title] => Från tidningen: Så får ni bättre ergonomi på klinken
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => fran-tidningen-sa-far-ni-battre-ergonomi-pa-klinken
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-14 09:58:15
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-14 08:58:15
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23722
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23706
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-13 10:52:34
                    [post_date_gmt] => 2024-11-13 09:52:34
                    [post_content] => 
En fluffig kanin, ett vackert akvarium eller en slingrande orm? Att välja rätt smådjur kan vara klurigt, en del är sociala och gosiga, andra kan passa bäst i vuxet sällskap medan barn kan trivas bättre med vissa. Runt fem procent av alla hushåll har gjort sitt val och lever i dag tillsammans med ett litet djur. Agria SKK Stora djurundersökning har kartlagt vilka som är mest populära och hur många som finns i landet.


– Kom ihåg att även de små djuren behöver daglig omsorg och stimulans. Vissa djurslag ska vara minst två för att trivas. Mitt bästa tips är att ta reda så mycket som möjligt om dina favoriter för att sedan välja den som passar dig bäst, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.


Kaninerna är tillsammans med akvariefiskar de allra vanligaste favoriterna, medan det är ett ganska stort steg till tredje placeringen med fåglar. I kategorin fåglarna ingår exempelvis undulater, papegojor eller finkar, medan ormar, ödlor och sköldpaddor ingår i gruppen med reptiler.



[caption id="" align="aligncenter" width="326"] Källa: Agria SKK Stora djurundersökning[/caption]

Om undersökningen


Agria SKK Stora djurundersökning genomförs av Novus vart fjärde år för att fördjupa kunskapen om hundar, katter och smådjur. Undersökningen baseras på svar från 9 854 personer mellan 18–89 år som deltagit i en webbpanel. Djurägarna fördelas på 2 119 kattägare, 1 555 hundägare och 562 smådjursägare. Resterande respondenter i undersökningen har inga djur.

                    [post_title] => Svenskarnas favoritsmådjur är:
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => svenskarnas-favoritsmadjur-ar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-13 10:52:34
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-13 09:52:34
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23706
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23681
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-12 09:25:30
                    [post_date_gmt] => 2024-11-12 08:25:30
                    [post_content] => 
En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till i dag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet, vilket kan öka Sveriges självförsörjningsgrad om denna potential utnyttjas. Avhandlingen analyserar också strategier för att mildra extremväders effekter på skördarna.


Sveriges skördar påverkas av klimatförändringarna på olika sätt, enligt doktoranden Hanna Sjulgård, som förklarar:


– En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall.


Resultaten i hennes avhandling visar att spannmålsskördarna i södra Sverige successivt ökat, medan nivåerna i norra Sverige legat mer stabila i jämförelse sedan 1960-talet.


– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.



Krävs strategier för att minska skördeförluster


Avhandlingen visar också att grödors sårbarhet för extremväder varierar geografiskt. Grödor i norr påverkas mer negativt av kraftiga regn men gynnas av en högre medeltemperatur, medan grödor i söder är mer känsliga för torka. Hanna Sjulgård betonar vikten av plats- och grödspecifika strategier för att hantera risker och minska skördeförluster.


– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.


En annan del av avhandlingen analyserar förändringar i grödodiversitet på länsnivå, där resultaten visar att möjligheterna att odla olika grödor har ökat sedan 1960-talet. Exempel på denna utveckling är påbörjad majsodling i södra Sverige och en ökad odling av höstvete i Dalarna.


– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, säger Sjulgård.


Resultaten i avhandlingen visar också att klimatförändringarnas effekter, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong, kan bana väg för att mer värmekrävande grödor kan odlas längre norrut, och att nya grödor kan introduceras i södra Sverige.

Källa: SLU
                    [post_title] => Avhandling - så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => avhandling-sa-paverkar-klimatforandringar-och-extremvader-svenskt-lantbruk
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-12 09:25:30
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-12 08:25:30
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23681
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23674
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-11-11 13:56:13
                    [post_date_gmt] => 2024-11-11 12:56:13
                    [post_content] => I veckan disputerar Malin Eriksson och hon har undersökt hur det immunologiska minnet mot influensavirus påverkas av immunterapi eller av efterföljande maskinfektion i tarmen. Immunterapi skyddar en individ som saknar immunologiskt minne mot sjukdom, samtidigt som individen bildar ett skydd mot framtida sjukdom. Parasitinfektion kan minska effektiviteten hos det immunologiska minnet.

Influensavirus orsakar sjukdom hos både djur och människor världen över. Viruset kan snabbt mutera vilket gör att ett nytt vaccin för människor måste tas fram inför varje säsong. Efter genomgången sjukdom eller vaccination bildas ett immunologiskt minne hos individen vilket skyddar den mot framtida sjukdom orsakad av samma eller ett liknande virus.


Minnesceller bildas i lungan efter infektion med influensavirus


Influensavirus infekterar luftvägarna och orsakar sjukdom hos en individ som saknar immunologiskt minne mot viruset. Det förvärvade immunförsvaret, som består av T-celler och antikroppsbildande B-celler, hjälper till att eliminera viruset från kroppen. Efter genomgången infektion bildas så kallade minnes-B-celler och minnes-T-celler som fördelar sig på olika ställen i kroppen.



[caption id="attachment_23677" align="alignleft" width="225"] Malin Eriksson, biträdande statsveterinär på SVA. Foto: Therese Selén/SVA.[/caption]

– En viktig typ av minnes-T-cell är den som finns i lungorna då den snabbt kan upptäcka nya influensavirus och aktivera det immunologiska minnet. I projektet visades för första gången att olika typer av minnes-T-celler i lungorna ökar i antal under olika faser vid infektion med influensavirus. De olika typerna kan ha olika funktioner, men detta är något som måste studeras vidare, säger Malin Eriksson, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.


Passiv immunisering skyddar mot sjukdom samtidigt som immunologiskt minne bildas


Passiv immunisering är en form av immunterapi som innebär att antikroppar som är riktade mot ett visst sjukdomsframkallande ämne ges till en individ som saknar immunologiskt minne mot ämnet för att skydda den mot sjukdom. Det är känt sedan tidigare att antikroppar mot influensavirus som ges till möss i samband med infektion med influensavirus skyddar mot allvarlig sjukdom. Det som inte har undersökts tidigare var om behandlade individer bildar ett immunologiskt minne mot influensavirus trots att de inte blir sjuka under infektionen.


– I studien visas att immunterapi inte hindrar utveckling av immunologiskt minne mot influensavirus. Detta skulle kunna användas i situationer där ett fungerande vaccin ännu inte finns, eller för att skydda individer mot sjukdom till dess att de har fått ett immunologiskt minne efter vaccination, säger Malin Eriksson.


Maskinfektion dämpar immunförsvaret


Maskinfektioner är vanligt bland både djur och människor. Ungefär var femte person i världen har en maskinfektion i tarmen. En mask som har infekterat en individ måste undvika att bekämpas av immunförsvaret. För att göra det släpper masken ut olika ämnen som dämpar immunförsvaret. Detta påverkar hela immunförsvaret vilket gör att individen kan bli sjukare av andra infektioner eller att den får ett mindre effektivt skydd efter vaccination. Eftersom vi hela tiden utsätts för nya infektioner, som vårt immunologiska minne skyddar oss emot, är det viktigt att undersöka om en maskinfektion har negativ påverkan på det immunologiska minnet. Om det immunologiska minnet blir sämre av maskinfektion innebär det att individen kan bli sjukare än vad den hade blivit utan mask.


– I tidigare studier har man undersökt hur immunförsvaret mot sjukdomsframkallande ämnen påverkats hos en individ som redan bär på en maskinfektion. Vi ville undersöka hur en maskinfektion kunde påverka ett redan existerande immunologiskt minne mot influensavirus, säger Malin Eriksson.



Ska vi avmaska regelbundet?


I studien visas att maskinfektion kan minska antalet minnesceller och även ändra uttrycket av gener som har med immunförsvaret att göra hos dessa minnesceller. Detta kan vara en av orsakerna till att det immunologiska minnet hos maskinfekterade individer försvagades med tiden jämfört med individet som var fria från maskinfektion.


– Ska vi då avmaska oss själva och våra djur regelbundet i förebyggande syfte? Nej, det immunologiska minnet mot influensavirus kan bli lite mindre effektivt allteftersom tiden går men det skyddar fortfarande mot allvarlig sjukdom och död vilket är viktigt. Det behövs dock ytterligare studier för att undersöka hur det immunologiska minnet påverkas på ännu längre sikt, samt om andra vaccinationsrekommendationer behövs i områden där maskinfektioner är vanligt, avslutar Malin Eriksson.


Disputation hos Karolinska Institutet i Solna


Disputationen tar plats den 15 november klockan 9:15 i Atrium på Karolinska Institutet i Solna. Inbjuden opponent är professor Gunnveig Grødeland, Universitetet i Oslo. Handledare är Susanne Nylén (Karolinska Institutet), Kjell-Olov Grönvik (Uppsala Immunbiologiska Laboratorium och Karolinska Institutet) och Magnus Åbrink (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Källa: SVA
                    [post_title] => Hur påverkas det immunologiska minnet av immunterapi eller av maskinfektion?
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => hur-paverkas-det-immunologiska-minnet-av-immunterapi-eller-av-maskinfektion
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-11-11 13:56:13
                    [post_modified_gmt] => 2024-11-11 12:56:13
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23674
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 23746
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2024-11-19 08:32:12
            [post_date_gmt] => 2024-11-19 07:32:12
            [post_content] => 
Från och med december månad kommer stängslet, som hägnat in området där smittade vildsvin av afrikansk svinpest har hittats, att börja monteras ned. Arbetet ska vara klart senast den 1 april 2025.


– Ett avtal har tecknats med en entreprenör som kommer att montera ned stängslet. Arbetet påbörjas under december månad och ska vara klart senast den första april. Förhoppningsvis tidigare än så, men väderlek och annat kan påverka tidplanen, säger Erik Pettersson, på Hela


Det har funnits önskemål från markägare om att få ha kvar stängslet på sin mark, men det är tyvärr inte möjligt eftersom stängslet sattes upp med stöd av epizootilagstiftningen och det stödet finns inte längre kvar.



Stängslen minskade risken


Syftet med stängslet har varit att minska risken för att vildsvin som bar på smitta skulle lämna området och sprida smittan vidare. Det minskade också risken att friska vildsvin tog sig in i det smittade området. Stängslingen var en del i bekämpningsstrategin och har varit en effektiv smittskyddsåtgärd.



Fakta om kärnområdet som stängslades in


Källa: Jordbruksverket
            [post_title] => Stängslet runt ”kärnområdet” tas nu bort
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => stangslet-runt-karnomradet-tas-nu-bort
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2024-11-19 08:32:12
            [post_modified_gmt] => 2024-11-19 07:32:12
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23746
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3271
    [max_num_pages] => 328
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

)
Stängslet runt ”kärnområdet” tas nu bort Nu ska stängslet som sattes upp under bekämpningen av afrikansk svinpest bort. Foto: Foto: Jordbruksverket, Petra Wadlund.
19 november 2024

Stängslet runt ”kärnområdet” tas nu bort

Från och med december månad kommer stängslet, som hägnat in området där smittade vildsvin av afrikansk svinpest har hittats, att börja monteras ned. Arbetet ska vara klart senast den 1...

Var med på prisutdelningen av Årets Veterinär 2024 Var med på prisutdelningen av Årets Veterinär! På bilden syns årets finalister: Sara Nyman, Abtin Mojarradi, Maria Cedersmyg, Karl Ståhl och Erika Chenais samt dagens föredragshållare Nadina Cojocaru.
19 november 2024

Var med på prisutdelningen av Årets Veterinär 2024

Prisutdelningen tar plats på Waterfront i Stockholm den 25 november. Vi bjuder på frukost, inspirerande föredrag om att hålla hela arbetslivet med veterinär och coach Nadina Cojocaru och vinnarintervju med...

Uppmaning till djurägare från Läkemedelsverket – köp bara djurläkemedel på apotek Läkemedelsverket uppmanar djurägare att bara köpa djurläkemedel på apotek.
18 november 2024

Uppmaning till djurägare från Läkemedelsverket – köp bara djurläkemedel på apotek

Läkemedelsverket har vid kontroll av marknadsplatser på nätet hittat utbredd olaglig försäljning av djurläkemedel med utländsk märkning. Handlarna har inte haft tillstånd och i flera fall har läkemedlen visat sig...

Nya ledamöter till KSLA:s jordbruksavdelning Vid KSLA:s sammankomst den 14 november valdes tio nya ledamöter in i Jordbruksavdelningen.
18 november 2024

Nya ledamöter till KSLA:s jordbruksavdelning

Totalt valdes 27 nya ledamöter in till Kungliga Skogs- och lantbruksakademins tre avdelningar vid mötet den 14 november – tre på den listan är veterinär, varav två är verksamma i...

Analys visar att veterinärpriser sjunker Ny analys visar att veterinärpriser sjunker. Foto: Adobe Stock
15 november 2024

Analys visar att veterinärpriser sjunker

Ny analys från Kattly.se, baserad på statistik från SCB, visar att veterinärtjänster i Sverige har genomgått en markant prisnedgång under 2024. Samtidigt har den generella prisnivån på varor och tjänster...

Säkerheten för djurläkemedel ska ökas – nytt uppdrag till Läkemedelsverket En översyn är jätteviktig ur djurskyddssynpunkt, säger landsbygdsminister Peter Kullgrenn om uppdraget till Läkemedelsverket. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
14 november 2024

Säkerheten för djurläkemedel ska ökas – nytt uppdrag till Läkemedelsverket

Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att kartlägga och analysera köp av illegala läkemedel, inklusive veterinära läkemedel, samt de webbplatser som säljer läkemedel utan tillstånd. Olagliga och förfalskade djurläkemedel utgör...

Från tidningen: Så får ni bättre ergonomi på klinken Rätt belysning är en av vägarna till bättre arbetsställningar, vilket minskar belastningen på bland annat nacken. Att påminna sig själv och kollegorna om att ta mikropauser är också väldigt viktigt för att förebygga skador. Bild: Maria Lindberg, skapad med hjälp av AI
14 november 2024

Från tidningen: Så får ni bättre ergonomi på klinken

Medvetenhet om problemen, ökad kunskap, förbättrad arbetsställning, mikropauser och variation i arbetet. Det är de viktigaste delarna för att motverka belastningsskador. Denna artikel är en förkortning av texten som publicerades...

Svenskarnas favoritsmådjur är: Här är svenskarnas favoriter vad gäller smådjur som husdjur. Foto: Adobe Stock
13 november 2024

Svenskarnas favoritsmådjur är:

En fluffig kanin, ett vackert akvarium eller en slingrande orm? Att välja rätt smådjur kan vara klurigt, en del är sociala och gosiga, andra kan passa bäst i vuxet sällskap...

Avhandling – så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk Sveriges skördar påverkas av klimatförändringarna på olika sätt, visar avhandling av Hanna Sjulgard, doktorand SLU. Foto: Amanda Öberg/SLU
12 november 2024

Avhandling – så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till i...

Hur påverkas det immunologiska minnet av immunterapi eller av maskinfektion? Kollage lungor i genomskärning samt influensavirus, maskar, celler och antikroppar. Bild: Malin Eriksson, Susanne Nylén och iStock.
11 november 2024

Hur påverkas det immunologiska minnet av immunterapi eller av maskinfektion?

I veckan disputerar Malin Eriksson och hon har undersökt hur det immunologiska minnet mot influensavirus påverkas av immunterapi eller av efterföljande maskinfektion i tarmen. Immunterapi skyddar en individ som saknar...

Läs fler nyheter